I regeringens rovdjursproposition från i höstas skriver man att Viltskadecenter bör analysera hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens ekonomi. Nu ska tankarna alltså verkställas.
Regeringsbeslutet är ännu inte färdigjusterat och Svensk Jakt har därför inte läst beslutet. Men Helena Busk, kansliråd vid Landsbygdsdepartementet, berättar vad utredningen ska innehålla.
– Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ska titta på kostnaden vid angrepp av stora rovdjur. Det är rovdjurens påverkan av landsbygdsföretagen som ska utredas, alltså den konsekvensanalys som länge efterfrågats.
– Det är en ganska stor tyngdpunkt i uppdraget på ersättningar, det ska göras en översyn av ersättningsmodellen som även tar hänsyn till indirekta skador och man ska titta på om ersättningssystemet ska gälla generellt över hela landet. 

Vilka landsbygdsföretagare pratar vi om här? Ingår till exempel jaktföretagare och samer i utredningen?
– I regeringsuppdraget skrivs inte så mycket mer än att SLU ska titta på kostnader för samtliga landsbygdsföretag som berörs av stora rovdjur. Vilka företag som ska ingå i uppdraget får SLU tolka och avgränsa, men jag har väldigt svårt att se att inte jaktföretagare och samer skulle ingå.

Varför görs den här utredningen?
– Mycket av det här bottnar i Vargkommitténs betänkande där de skrev att de ville titta på kostnader, men inte rodde det i land. Vargkommittén fastställde däremot att nyttan av rovdjuren är jämnt fördelad bland dem som vill ha rovdjur men att kostnaderna får bäras väldigt ensidigt de som drabbas av angrepp.

Det här med att utreda rovdjurens kostnader har tidigare visat sig vara en komplex fråga. När ska uppdraget slutredovisas?
– 31 augusti 2015.

Vad händer nu?
– Den första delredovisningen kommer snabbt, redan 15 juni. Den handlar om hägnade hjortar och ersättningen för dem.