tisdag 21 maj

Jakt & prylar

Artikelförfattarens reflektion över vapenkontroller är att det är bra att de genomförs. Foto: Lars-Henrik Andersson

En odramatisk historia om Polisens vapenkontroll

Jag har precis fått min vapenförvaring kontrollerad av Polismyndigheten och vill återge hur det kan gå till. En helt odramatisk historia.

18 dagar före kontrollen kom ett brev där det uppgavs att Polismyndigheten ville kontrollera vapenförvaringen. Det angavs i brevet vilket lagstöd man hade för kontrollen och dessutom två olika telefonnummer som man kunde kontakta om tiden inte passade. I mitt fall ville man komma mellan 12.30 och 16.00. 

Vid dagen för kontrollen skickade jag ett sms där jag undrade om jag kunde få en timmes förvarning, så jag skulle hinna hem. Det gick utmärkt och cirka en timme före besöket kom ett sms. 

I vanliga kläder

Så anlände då två personer i en vanlig civil personbil. De hade helt vanliga kläder och skulle kunnat vara försäljare av ett nytt kök. Helt utan att väcka uppseende hälsade vi på varandra och gick in till vapenförvaringen. Under ytterkläderna bars tjänsteuniform så det tydligt framgick att personerna arbetade för Polisen. 

De talade vänligt om hur kontrollen skulle gå till, helt utan krusiduller. De räknade igenom licenspliktiga delar och kontrollerade att serienumreringen stämde. Detta är, enligt kontrollanterna, enbart för att jägare inte ska få några obehagliga överraskningar vid eventuella kontroller ute i skogen om det visar sig att serienumret på vapnet inte stämmer överens med licensen. 

Förutom vapnen kontrollerades märkning, numrering och etiketter på vapenskåpet. För det vapenskåp som hade för låg egenvikt (mindre än 150 kilo) kontrollerade man även att det var fastbultat. 

Lättad och glad

Kontrollen pågick i cirka 30 minuter, jag har många licenspliktiga delar. Under tiden hade vi ett lättsamt samtal kring jakt, vapenförvaring, juridik och vapeninnehav. Dessa tjänstemän upplevdes som mycket kunniga inom sitt område. Att de dessutom själva var jägare gav naturligtvis en särskild trygghet. 

Sammantaget var känslan lite som vid ett tandläkarbesök. När man sätter sig i stolen undrar man vad ska de hitta för konstigheter. Men när man lämnar stolen är man både lättad och glad. Skillnaden är att tandläkarbesöket kostar pengar. 

Min reflektion efter genomförd kontroll är att det är bra att den genomförs. Vilket hästjobb att åka hem till alla vapeninnehavare och räkna igenom och dokumentera.

Själv har jag haft vapen sedan 1988 och aldrig förr har det gjorts någon kontroll. Jag är tacksam att de nu görs, så vi jägare visar samhället att vi följer ställda krav och regler. Självklart måste tjänstemännen kontrollera att alla licenspliktiga delar finns i vapenskåpet, som ska hålla den kravgräns som ställts. Ingen av oss vill väl att våra verktyg hamnar i fel händer. 

Vill visa glädje

Tyvärr förekommer det en hel del artiklar i media som visar människor som drabbas vid myndighetens kontroll. Personer som sålt vapen och glömt patroner i kaliber man inte längre har licens för. Jägare som döms för brott mot knivlagen. Beslag av vapen vid minsta misstanke om jaktbrott, med mera. Listan kan göras lång. 

Jag tänker däremot med denna lilla text visa lite glädje över Polismyndigheten. Jag väntar med spänning på den dagen då man kontrollerat 95 procent av landets alla vapeninnehavare och kan visa, i siffror, att de allra flesta faktiskt ställer upp på samhällets krav och att jägare faktiskt är bland Sveriges mest laglydiga medborgare. 

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay