Rovdjuren dominerar i riksdagsmotionerna

Ett 40-tal motioner med anknytning till jakt och viltvård har lämnats in till höstriksdagen. Det dominerande motionsämnet är som vanligt de stora rovdjuren och hur vi ska hantera de ökande stammarna av björn, varg och lo.

Flera motionärer har tagit fasta på Brottsförebyggande rådets rapport om den illegala jakten på rovdjur och konstaterar att en centralt utformad rovdjurspolitik som saknar förankring bland de människor som bor där rovdjuren finns är dömd att misslyckas.
Dan Kihlström och Mikael Oscarsson (båda kd) vill därför ha en översyn och ändring av nuvarande rovdjurspolitik. Raimo Pärssinen (s) vill att de nationella målen för rovdjuren inte bara ska ange en miniminivå utan också en maxnivå och att det även ska finnas regionala mål för rovdjursstammarnas storlek.
Sven Bergström och Kenneth Johansson (båda c) vill också regionalisera rovdjursförvaltningen så att besluten kommer närmare de människor som berörs.
Sten Bergheden (m) vill ha utökad jakt på lodjur så att avskjutningen kommer upp i nivå med stammens tillväxt. Eftersom björn-stammen i dag är betydligt större än det mål riksdagen lagt fast vill Krister Hammarbergh (m) att björnjakten ska övergå från skyddsjakt till vanlig licensjakt och att besluten om sådan jakt ska fattas av länsstyrelserna och inte av Naturvårdsverket.
Christian Holm och Jan-Evert Rådhström (båda m) vill flytta beslutsrätten om skyddsjakt på varg från Naturvårdsverket till länsstyrelserna för att få kortare beslutsvägar och möjliggöra snabbare beslut. Sten Bergheden (m) vill förändra paragraf 28 i jaktförordningen så att tamdjursägare även ges rätt att skjuta varg som är närgången eller på annat sätt visar sig orädd eller aggressiv. Det ska enligt motionären inte vara nödvändigt att invänta ett angrepp.
I en något annorlunda riktning går en kommittémotion från vänsterpartiet med Wiwi-Anne Johansson som första namn. Motionärerna vill stärka skyddet för de stora rovdjuren och att den i våras genomförda ändringen av paragraf 28 i jaktförordningen ska utvärderas. Man vill också att jägare, renskötare och markägare ska agera kraftfullt mot illegal jakt och att snöskoteranvändningen i fjällen ska begränsas.
Marietta de Pourbaix-Lundin och Göran Lindblad (båda m) ser vargen som en turistattraktion och vill inte att den ska omfattas av paragraf 28 i jaktförordningen. Birgitta Ohlsson (fp) vill utbilda herdehundar som skydd mot rovdjursangrepp på tamboskap.
Vildsvinens ökning och spridning har också färgat av sig i motionsfloden. Lars Wegendahl med flera (s) vill att regeringen utformar en vildsvinspolicy med syfte att begränsa stammens storlek. Sten Nordin (m) vill av samma anledning att Naturvårdsverket utarbetar en förvaltningsplan för vildsvin.
Alf Eriksson (s) hänger på diskussionen om åteljakt efter vildsvin på småmarker, som han anser är både oetisk och skapar problem för omgivningen. Motionären vill ha en avståndsregel när det gäller hur nära annans mark en vildsvinsåtel får anläggas.
Alf Eriksson (s) vill att skogsvårdslagen förtydligas så att den även innebär en skyldighet för skogsägaren att skapa viltbete.
Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (båda m) vill ha en permanent lösning på hur eftersök av trafikskadat vilt ska finansieras.
Krister Hammarbergh (m) vill avskaffa den så kallade dubbelregistreringen av älgjaktmarker. Rätten av registrera ett älgjaktsområde måste förbehållas markägaren, skriver motionären.
Helén Pettersson (s) vill att det även framgent ska vara möjligt erhålla dispens från 18-årsgränsen för vapeninnehav, till exempel för elever på naturbruksgymnasier med utbildning inom jakt och viltvård. Hon vill därför att regeringen ska agera kraftfullt för att förhindra att dispensmöjligheten försvinner i det vapendirektiv som just nu revideras inom Europaparlamentet.
Trots att blyfrågan redan fått sin lösning har ändå en motion om blyammunition halkat med av bara farten. Det är Else-Marie Lindgren (kd) som för säkerhets skull understryker att metalliskt bly är harmlöst på fast mark.
Lars-Ivar Ericson och Maria Kornevik Jakobsson (båda c) efterlyser en gene-rösare jaktpolitik för att minska grågässens skade-görelse för jordbruksnäringen. Krister Hammar-bergh (m) vill införa allmän jakt på både grågäss och kanadagäss och samtidigt jaktstart i hela landet. Motionären i frågar varför jakten på grågäss får in-ledas först den 20 augusti i Norrbotten. Vid den tidpunkten har gässen redan påbörjat flyttningen söderut och möjligheterna att jaga grågäss i Norrbotten är därför i praktiken mycket små.
Maria Stenberg (s) spjärnar emot förslaget att inrätta ytterligare nationalparker i Norrbotten med åtföljande begränsningar för ortsbefolkningar att jaga, fiska och åka skoter. Motionären pekar speciellt på Reivoreservatet utanför Arvidsjaur och Dellikområdet i Vindelfjällen och konstaterar att det redan finns åtta nationalparker i Norrbotten som omfattar en fjärdedel av länets yta.
Lars U Granberg (s) vill ha en ändring i ordningslagen, så att jakt kan bedrivas även inom områden som planlagts för utbyggnad av vindkraft.
En kommittémotion med Christer Winbäck (fp) som första namn handlar om miljö, landsbygd, jord och skog i ett väst-svenskt perspektiv. Motionärerna konstaterar att landskapet i delar av Västsverige är på väg att växa igen. Om det öppna landskapet ska kunna behållas krävs betande djur och för att möjliggöra betande djur krävs en balanserad rovdjurspolitik, där förändringen av jaktförordningens paragraf 28 är ett steg i rätt riktning.
Även socialdemokraterna med Anders Ygeman som första namn har avlossat en kommittémotion om jord- och skogsbruk, jakt och fiske. Motionärerna vill ha bättre älgförvaltning och viltrapportering samt nya regler för småviltsjakten i fjällen, som bevarar möjligheten till allmän jakt och som ser till att lokalbefolkningen kan dra nytta av verksamheten. Dessutom vill man återinföra guidetvånget för utländska jägare.
En annan kommittémotion med Karl Gustav Abramsson (s) som första namn skjuter in sig mera specifikt på fjälljakten. Man konstaterar att regeringen fattade ett förhastat och felaktigt beslut i våras, när man utan debatt eller konsekvensanalys ändrade Rennäringsförordningens paragraf tre och gav utländska medborgare samma rätt att jaga på statlig mark som svenskar.
Ronny Olander (s) vill ha bättre och mer lättolkade ritningar på typgodkända fällor. Samme motionär önskar också en revision av jakttiderna för räv och mård så att mårdjakten får inledas tidigare och rävjakten pågå längre i södra Sverige.
Karl Gustav Abramsson och Michael Hagberg (båda s) vill ha en översyn av lagen om viltvårdsområden så att det är styrelsen och inte jaktstämman som ska pröva frågor om jaktarrenden. Motionärerna vill också ha en ny utredning om ett framtida älgförvaltningssystem och menar att det förslag som nyligen lagts är så ofullständigt och i vissa avseenden inkonsekvent att det inte ens bör remitteras. Slutligen önskar också motionärerna att frågan om ersättning till de som deltar i eftersök av trafikskadat vilt bringas till en slutgiltig lösning.
Sälar och skarvar har varit populära motionsämnen de senaste åren och har inte heller denna gång övergetts av våra riksdagspolitiker. Åke Sandström och Stefan Tornberg (båda c) vill tillåta säljakt från båt. Motionärerna anser också att de så kallade sälskyddsområdena spelat ut sin roll. De bildades tillsammans med ett stort antal fågelskyddsområden när sälen var som mest hotad och med fortsatt jaktförbud på dessa platser är det mycket svårt att fylla tilldelningarna, heter det i motionen.
Lars-Ivar Ericson och Maria Kornevik Jakobsson (båda c), Monica Green och Sinikka Bohlin (båda s) samt Rosita Runegrund (kd)
vill ha allmän jakttid på skarv. Kent Olsson och Lars-Arne Staxäng (båda m) vill ha skyddsjakt på både säl och skarv. Jörgen Johansson och Staffan Danielsson (båda c) vill ha allmän jakttid på skarv men också att Sverige i kommande överläggningar ska arbeta för att skarven stryks från listan över skyddade fågelarter inom EU.
Riksdagens jaktmotståndare har valt att ligga lågt och från miljöpartiet kommer bara en enda motion som dessutom inte ens berör den egentliga jakten. Det är Helena Leander och Karla López som vill förbjuda pälsdjursuppfödning. Samma krav förs fram i en kommittémotion från vänsterpartiet med Wiwi-Anne Johansson som första namn. Motionärerna vill också återinrätta Djurskyddsmyndigheten och införa krav på årliga skjutprov för jägarna. Annicka Engblom (m) vill att djurskyddslagen även ska omfatta vilda djur och Birgitta Ohlsson (fp) återkommer med sitt gamla krav om förbud mot grytjakt.
Bernt Karlsson

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev