Viltvården avser samtliga arter av däggdjur och fåglar, men viltvårdsavgift betalas bara av den som jagar. Foto: Mostphotos samt Lars-Henrik Andersson

Viltvården avser samtliga arter av däggdjur och fåglar, men viltvårdsavgift betalas bara av den som jagar. Foto: Mostphotos samt Lars-Henrik Andersson

Jägarmiljoner till forskning om varg, björn och utfodring

Jägarna fortsätter att betala en stor del av landets viltforskning. Bland annat kommer jägarnas pengar under det närmaste året att finansiera forskning om varg, viltutfodring och björn.

Naturvårdsverket har hittills beviljat sex projekt anslag ur Viltvårdsfonden 2018. Totalt handlar det om 7,7 miljoner kronor av pengar som betalats av jägarna när de löser det statliga jaktkortet.
Viltvårdsavgiften ska användas för att ”främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med syftet med jaktlagen”. Vilda däggdjur och fåglar ska enligt lagen ”vårdas i syfte att bevara landets viltbestånd och främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna”.

Det här är de sex forskningsprojekten som jägarna finansierar under 2018.

 

Kronhjort

Foto: Johnny Olsson

Beyond Moose Phase 2: ekologi och flerartsförvaltning av svenska klövdjurssamhällen

Anslag: 2 900 000 kronor

 

Så här beskrivs forskningen

”Flera klövviltsarter har ökat snabbt i antal och utbredning i södra, mellersta och delar av norra Sverige de senaste decennierna. Idag samexisterar ofta 5–6 klövviltsarter där tidigare bara 1–2 arter förekom. Hur klövviltsarter samverkar inom flerartssystemen i relation till viltförvaltning och annan markanvändning (jordbruk och skogsbruk) är centralt i detta sexåriga projekt som nu går in i sin andra treårsperiod.”

 

Ansvarig: Joris Cromsigt, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Projekttid: 2018–2020.

 

Foto: Olle Olsson

Skandinavisk varg – konnektivitet, populationstrend och ekosystemeffekter

Anslag: 1 200 000 kronor

 

Så här beskrivs forskningen

”Inom denna ansökan, som är en fristående fortsättning på Skandulv-projektet, fokuseras på flera centrala ekologiska områden för att generera kunskap som är viktiga för den framtida förvaltningen av varg och andra arter i ekosystemet. Inom projektet studeras bland annat invandring, spridning, populationstillväxt, dödlighet, interaktioner med andra rovdjur och populationsgenetik.”

 

Anvarig: Håkan Sand, Sveriges Lantbruksuniversitet, Grimsö forskningsstation. Projekttid: 2018.

 

Foto: Lars-Henrik Andersson

Utmaningar för den svenska jaktetiken i ett moderniserande samhälle

Anslag 2018: 1 200 000 kronor

 

Så här beskrivs forskningen

I projektet ska utmaningarna för den svenska jaktetiken först kartläggs, bland annat via en intervjustudie. En central fråga är hur förändras och hur får människa-djur relationer och jaktens roll nya uttryck i postmoderna samhällen? Därefter ska de etiska principer som ligger bakom jaktetiken analyseras och slutligen ska projektet rekommendera vägar framåt för hur jägare kollektivt kan jobba med sin etik. Hur reflekteras dagens jaktetik i det formella regelverket och i förvaltningen?”

 

Ansvarig: Erica Von Essen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Projekttid: 2018–2020.

 

Foto: Johnny Olsson

Skandinaviska Björnprojektet

Anslag: 1 000 000 kronor

 

Så här beskrivs forskningen

”Forskningsprojektet förser förvaltningen med bland annat data från radiomärkta björnar som används för populationsmodeller och förvaltningsverktyg för att övervaka björnpopulationens utveckling och status. En del av projektet är också att dokumentera björnens predation på älg i områden med både björn och varg och verifiera de modeller som används för att beräkna påverkan på älgstammen och förvaltningen av denna.”

 

Ansvarig: Jonas Kindberg, Norskt Institutt For Naturforskning, Trondheim. Projekttid: 2018.

 

Foto: Johnny Olsson

Utfodring – konsekvenser för jordbruk och ekosystem

Anslag: 700 000 kronor

 

Så här beskrivs forskningen

”Syftet med detta experimentella projektet är att med hjälp av GPS-märkta djur identifiera rumsliga faktorer som påverkar habitatval hos vildsvin, rådjur och dovhjort. Var och hur långt rör sig djuren i förhållande till utfodringsplatserna, beroende på utfodringsregim, habitat och landskapsstruktur? I flera studieområden kommer val av habitat och gröda att beskrivas vid olika årstider, under ekologiska förhållanden och i relation till utfodringsplatserna.”

 

Ansvarig: Petter Kjellander, Sveriges Lantbruksuniversitet, Grimsö forskningsstation. Projekttid: 2018–2020.

 

Foto: Johnny Olsson

Rödrävens ekologi i kulturlandskapet

Anslag: 700 000 kronor

 

Så här beskrivs forskningen

”Rödräven har en central roll i de skandinaviska ekosystemen både som en effektiv predator på småvilt men också som en reservoar för sjukdomar. Det finns många exempel som visar att rödräven ökar både i antal och utbredning, vilket inte bara påverkar livskraftiga bestånd av bytesdjur, utan också hotade arter som fjällräv och fjällgås. I detta skandinaviska samarbetsprojekt studeras rödrävens ekologi, bland annat hur räven nyttjar och sprider sig i landskapet.”

 

Ansvarig: Göran Spång, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, Projekttid: 2018–2020.

 

Läs även

Pågående forskning som finansieras av Viltvårdsfonden (extern länk)

Fakta

Alla som jagar i Sverige ska betala viltvårdsavgiften. Avgifterna samlas i Viltvårdsfonden och regeringen delar varje år ut pengar till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt, vilt och naturvård. Bland andra Svenska Jägareförbundet.
Viltvården avser samtliga arter av däggdjur och fåglar, men viltvårdsavgift betalas bara av den som jagar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev