
I ett älgskötselområde i Jämtland praktiseras en avskjutningsmodell som sätter fokus på kvalitén i älgstammen. Foto: Kenneth Johansson
Här sätts fokus på kvalitén i älgstammen
När det pratas älgförvaltning är det ofta i termer om hur många älgar som ska fällas och fördelningen tjurar, kor och kalvar.
I ett älgskötselområde i Jämtland har jägare och markägare bestämt sig för att gå ett steg längre. Där praktiseras en avskjutningsmodell som sätter fokus på kvalitén i älgstammen.
I det 46 000 hektar stora älgskötselområdet Ragunda övre skulle älgstammen minska för ett antal år sedan. Det var både jägare och markägare överens om. Målet var sex älgar per tusen hektar i vinterstam, eller produktionsstam som det också kallas.
Efter ett dåligt reproduktionsår och dessutom ett bra jaktresultat var älgskötselområdet plötsligt nere på 4,8 älgar per tusen hektar i vinterstam.
Låg medelålder
– Då startade vi vårat arbete med att få till en bättre älgstam. Vi hade låg medelålder på tjurarna och vi var överens om att göra någonting åt det med avsikt att få äldre tjurar, bättre betäckning och betäckning vid rätt tillfälle vilket på sikt skulle ge mer dubbelkal. Målet var att få en produktivare älgstam och att vi kunde skjuta så mycket som möjligt ur den stammen, berättar Birger Ajax, ledamot i älgskötselområdet.
Han fortsätter:
– Vi bestämde då att inte skjuta tjurar med fler än åtta taggar under hela jaktsäsongerna under tre år. Vi skulle samtidigt höja älgstammen lite grann eftersom vi låg under målet. Vi bestämde att skjuta varannan tjur och varannan ko. Hade vi skjutit två vuxna älgar var vi tvungen att därefter skjuta en kalv. Det var en sporre att skjuta mer kalv. Alla 19 jaktlag inom älgskötselområdet anammade det här. Från att ha haft en avropsjakt – där man skjuter i princip alla älgar man får chans att skjuta mot ett visst mål, så gick vi över till strikta avskjutningsbegränsningar.
Resultatet lät inte vänta på sig.

Birger Ajax i jämtländska Ammer anser att en målstyrd och adaptiv älgförvaltningen är att föredra. Den skapar trygghet och det går relativt snabbt att justera eventuella misstag. Foto: Lars-Henrik Andersson
Sköts färre älgar
Inom älgskötselområdet sköts i snitt 1,3 älgar per tusen hektar 2013 och 1,8 2016 då målet var 2,3 älgar per tusen hektar.
De nya avskjutningsreglerna gjorde att det sköts färre älgar, jakten blev svårare och samtidigt ökade älgstammen ganska snabbt.
– Vi fick ett snabbt resultat så efter tre år såg vi betydligt fler skoveltjurar än tidigare.
Därför lättade vi i höstas på reglerna och bestämde att man inom området fick skjuta tre tjurar över åtta taggar.
Att det i höstas sköts färre älgar än vad som var tänkt gör att jaktlagen nu i höst måste inrikta avskjutningen mot att få ner stammen igen. Området ligger på en produktionsstam på mellan 8,5 till 9,0 älgar per tusen hektar.
Men jägarna kommer inte göra avkall på inriktningen att spara stora tjurar.
Sparar stora tjurar
– Vi kommer ta ner medelåldern på älgstammen totalt sett men inte på tjurarna. Där har vi vår uppgift till hösten. Enligt vår älgskötselplan ska vi nu skjuta 3,7 älg per tusen hektar för att komma ner i en produktionsstam på 7,5 älgar per tusen. Tanken är också att släppa på bestämmelsen varannan ko varannan tjur och skjuta cirka 35 procent kalv. Tjurarna över åtta taggar sparas under septemberjakten. Sedan får varje jaktlag skjuta en tjur över åtta taggar i oktober. Och bara två stycken tjurar med över femton taggar. Det innebär att vi skulle kunna bibehålla medelåldern på tjurarna, säger Birger Ajax.
Han lyfter fram betydelsen av en adaptiv älgförvaltning, att de som leder älgskötselområdet är flexibla i sina tankegångar och kan tänka sig att ändra i planen när så behövs.
– Det vi lärt oss genom åren är att det bästa är en adaptiv förvaltning där man kan ändra planen från år till år och även under pågående jakt om man får signaler på att föryngringen varit dålig exempelvis.

Lyckad älgjakt. Foto: Olle Olsson
Höjde medelåldern snabbt
Birger Ajax är förvånad över hur snabbt det ändå gick att få upp medelåldern på tjurarna.
Men det finns även nackdelar med begränsningar över vilka älgar som får fällas.
”Slumpen kan inte vara allena rådande.”
– För varje begränsning man inför desto mer får du jaga för att nå uppsatt mål, och det kan vara svårt för alla jägare att ställa upp på, konstaterar Birger Ajax.
Han menar samtidigt i att ska du ha en bra älgförvaltning krävs det bestämmelser och en inriktning.
– Slumpen kan inte vara allena rådande.
Birger Ajax berättar att det naturligtvis finns jägare som är irriterad över att det är skjutförbud på stora tjurar men att det är nödvändigt med vissa regleringar för att få en bra jakt även kommande höstar.
Stor uppslutning
– Det är dock många fler som tycker det är häftigt att se en stor älgtjur utan att behöva skjuta den. I Ragunda övre älgskötselområde har det varit stor uppslutning kring de nya bestämmelserna. Vi tycker det borde vara hårdare regler vad gäller avskjutning av stora tjurar inom hela älgförvaltningsområdet.
”Med rätt avskjutningsmodell så räcker jaktdagarna.”
I Jämtland har det diskuterats att slopa brunstuppehållet, men det är inget som Birger Ajax applåderar och välkomnar.
– Med rätt avskjutningsmodell så räcker jaktdagarna. Det är också bra med ett uppehåll, det blir en omstart i oktober för både jägare och hundar.
Den lärdom Birger Ajax och hans jaktkompisar dragit av en mer reglerad jakt är att det gett en trygghet.
– Du kan få snabba förändring i positiv riktning på ganska kort tid.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.