Svenska Jägareförbundet får varje år pengar ur Viltvårdsfonden för sitt arbete med jakt- och viltvårdsuppdraget, det så kallade Allmänna uppdraget, detta för att leda delar av den praktiska jakten och viltvården i Sverige. Det handlar bland annat om information om praktisk jakt och förvaltning av viltarter, viltövervakning och yrkesmässig utbildning.
EU-kommissionen har nyligen ställt frågor rörande de medel Jägareförbundet får via Viltvårdsfonden och om det Allmänna uppdraget bör vara föremål för upphandling.

Förbundet har resurserna

– Vi jobbar med en översyn inom regeringskansliet. Det här är ett uppdrag Svenska Jägareförbundet haft sedan 1938 och som man skött på ett mycket bra sätt. Vår ambition är inte att göra det sämre. Det här uppdraget utför Jägareförbundet över hela Sverige, över stora geografiska områden och då krävs en organisation som har personella resurser till det. Ta bara det här med att ta hand om trafikskadat vilt, det är ingen liten grej att sköta och det pågår dygnet runt alla dagar på året. Man får nog vara väldigt försiktig när man ska röra i det här, säger Sven-Erik Bucht och betonar att anmälan som är gjord till EU måste hanteras.

Jägareförbundet genomför en rad utbildningar varje år. Foto: Lars-Henrik Andersson

Inga skattemedel

– En sak som är viktig att påpeka i sammanhanget är att det här inte handlar om skattepengar, det här är pengar som kommer från viltvårdsfonden och som uteslutande finansieras av jägarna. Det är inte någon allmän finansiering.
Du ser det som svårt för en annan aktör att klara av det Allmänna uppdraget?
– Jag ser det som väldigt svårt. Uppdraget kräver personella resurser som Jägareförbundet har och de har skött det under mycket lång tid på ett utmärkt sätt.
Sven-Erik Bucht kan inte uttala sig om när översynen ska vara klar, bara att liknande processer brukar dra ut på tiden.
Vad gäller Viltvårdsfonden så är inte ministern främmande för förändringar.

Färre löser statligt jaktkort

Viltvårdsfondens intäkter har minskat fem år i rad eftersom färre betalar det statliga jaktkortet. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har i uppdrag att utreda varför jaktkortslösarna minskat med 15.000 personer de senaste fem åren.
Sven-Erik Bucht säger att antingen ska fler aktörer bidra med pengar till fonden eller också så smalnar man av och prioriterar hårdare vad pengarna ska gå till.
– Viltvårdsfonden är viktig för svensk viltförvaltning och det är tråkigt att allt färre löser det statliga jaktkortet. En utredning görs nu och jag vill avvakta den utredningen innan jag tar ställning till hur vi ska hantera frågan. Men det är givetvis inte bra att fonden nu urholkas, säger Sven-Erik Bucht.

Jägareförbundet arbetar med bland annat frågor om viltförvaltning. Foto: Lars-Henrik Andersson

Fler som bidrar?

Han funderar nu över om fler ska bidra med pengar till fonden, alltså inte bara jägarna. Eller om det ska prioriteras hårdare vad pengarna ska användas till.
– Är det bara jägare som ska ansvara för att det forskas om vilt? Kan man bredda så att fler bidrar till fonden eller ska man smalna av hur pengarna används från fonden? Det är funderingar jag har, säger Sven-Erik Bucht.
18 miljoner kronor ur viltvårdsfonden avsattes i fjol till Naturvårdsverket för att finansiera viltforskning.
Kan det bli så att andra aktörer går in och finansierar viltforskningen?
– Ja, det är möjligt men det är för tidigt att säga och jag vill invänta utredningen så vi har en grund att stå på för vidare diskussioner. Men det är mycket viktigt att den här fonden finns och har en finansiering som gör att vi kan bedriva en bra viltvård, säger Sven-Erik Bucht.
Han tycker själva upplägget med att jägarna betalar en avgift (statliga jaktkortet) som går till fonden fungerar bra.