När det gäller bevarandestatus för de fyra rovdjuren björn, varg, lodjur och järv är hela terminologin krånglig. Det finns många olika uttryck och innebörden är av dessa är svåra att hålla isär.

När rovdjursutredaren Lars-Erik Liljelund presenterade sina förslag i våras ansåg han att djuren skulle nå en gynnsam bevarandestatus vid följande antal individer:

Lodjur 1 200

Björn 1 800

Varg 450

Järv 850

Dessa nivåer ligger långt ifrån vad Jägareförbundet accepterar. I sitt remissvar till miljödepartementet sågas effektivt och systematiskt del för del av Liljelunds analyser och resonemang.

Facit saknas

Jägareförbundet har analyserat EU:s alla dokument rörande rovdjur och hur man ska beräkna antalet, för att leva upp till kraven. Det har visat sig att dokumenten inte i detalj talar om hur man ska räkna. Det finns inget facit.

Lite förenklat skulle man kunna uttrycka det att förbundets tolkning är att man först genom olika matematiska formler ska räkna fram minsta livskraftiga stam. Bland annat beräknas då risker för utdöende. För att nå gynnsam bevarandestatus ska landets ambition vara högre än minsta livskraftiga stam, enligt EU.

Jägareförbundet gör bedömningen att gynnsam bevarandestatus ska vara ett politiskt beslut som tar hänsyn till sociala, socioekonomiska och andra värden inte bara biologiska som utredaren främst hänvisar till.

Jägareförbundet konstaterar:

Istället för att följa EU:s riktlinjer har utredaren valt att, till stora delar, göra egna bedömningar och till och med kritisera de riktlinjer han satts att följa. Följden av detta är att de föreslagna referensvärdena ligger långt över de som Sverige är förpliktigade till enligt Art- och habitatdirektivet och att utrymmet för socioekonomisk hänsyn blir minimal.

Risk för svårigheter att påverka förvaltningen

Om regeringen skulle välja att acceptera Lars-Erik Liljelunds resonemang kommer det bli svårt att påverka förvaltningen, menar förbundet. Orsaken är att nivåerna för bland annat lodjur, blir svåra att nå. Då minskar också möjligheterna till regional förvaltning eftersom djurarten får svårt att komma upp till nivån för gynnsam bevarandestatus.

Genom att sätta lägre nivåer för gynnsam bevarandestatus öppnas helt andra möjligheter att förvalta djurarterna, menar förbundet. Ett exempel som man tar upp är björnstammen.

Idag hyser landet drygt 3000 björnar. Miniminivån för stammen är 1000 djur. Förbundet menar att det knappast finns någon som vill minska stammen till den nivån. Istället vill de allra flesta behålla stammen i ungefär dagens storlek. Att lägga ambitionen högre än 1000 björnar, för gynnsam bevarandestatus, skulle leda till att alla länsstyrelser får ändra sina regionala planer, samt att man får mindre manöverutrymme i stort. Att lägga ambitionsnivån för högt gör det bara onödigt svårt att leva upp till EU:s krav, menar förbundet.

”Gynnsam bevarandestatus” tolkas olika

I sitt remissvar förklarar man också upp hur andra länder har valt att tolka begreppet gynnsam bevarandestatus.

Frankrike anger att den franska vargstammen som har färre än 150 individer har gynnsam bevarandestatus, Finland anger cirka 200 individer, Slovenien anger att de har gynnsam bevarandestatus trots att de har under 100 vargar, skriver Jägareförbundet.

Genom att vända på beräkningssättet, som utredaren använt, och börja med de juridiska minimikraven, exempelvis lägst acceptabla risknivå, visar Jägareförbundet ett helt annat angreppssätt. Först därefter låter man den naturvetenskapliga expertisen räkna fram hur många djur som behövs för att uppnå det kravet. På detta sätt har förbundet räknat fram minsta livskraftiga stam för det fyra rovdjuren.

Därefter har man, som EU föreskriver, lagt en högre ambition och fått fram ett antal djur, som är förbundets förslag till gynnsam bevarandestatus. Dessa är:

Varg 200 (i Skandinavien)

Björn 1 000

Lodjur 700

Järv 90 föryngringar

Förbundet känner ”stor oro”

Jägareförbundet slår också fast: Tyvärr kan vi nu konstatera att de nivåer som våra medlemmar accepterat vida har överskridits, nationellt och/eller regionalt. Förbundet ser därför med mycket stor oro på den nu liggande utredningen om de stora rovdjurens bevarandestatus. Om utredarens föreslagna nivåer också blir samhällets kommer både nationellt självbestämmande som regionalt inflytande till stora delar att omöjliggöras. De överstora stammarna i delar av landet kan komma att permanentas.

Begreppsdefinitioner

Minsta livskraftiga stam en beräkning som utgår från hur många djur en stam kan överleva med utan att den riskera dö ut.

Gynnsam bevarandestatus ett EU-begrepp som kräver en större stam än minsta livskraftiga stam.

Läs mer: Jägareförbundets remissvar i sin helhet