För den som faktiskt har varit med på en älgjakt, jagat vildsvin med hund eller gått efter skogsfågel är det svårt att förstå hur någon kan hävda att jakt inte är en friskvårdsaktivitet. En jaktdag innebär ofta många timmars vandring i skog och mark, över hyggen, myrar och berg. Det är fysisk aktivitet, frisk luft och mental återhämtning – året om och i alla väder.

Ändå säger dagens regler nej. Det säger mer om ett föråldrat synsätt än om jaktens verklighet. 

Mer än fritid

Samtidigt blir regelverket allt svårare att förklara. Sportskytte kan i vissa fall omfattas av friskvårdsbidraget. Bågskytte omfattas. Ridning omfattas. Men jakt – som ofta innebär betydligt mer fysisk aktivitet – gör det inte. Var finns den principiella skillnaden?

Jakten är dessutom något betydligt större än ett fritidsintresse. Sveriges jägare utför varje år ett omfattande ideellt arbete.

De bidrar till en fungerande viltförvaltning, genomför eftersök på trafikskadat vilt, begränsar viltskador på skog och grödor och producerar ett klimatsmart livsmedel. Samtidigt stärker jakten vår beredskap och håller kunskapen om naturen levande.

Det är ett ansvar som få andra grupper tar på samma sätt.

Sänker trösklar

Det finns också en viktig framtidsdimension. Många är nyfikna på jakten och funderar på att ta jägarexamen, men tvekar inför kostnaderna och tröskeln att komma i gång.

Friskvårdsbidraget kan sänka tröskeln för att delta i organiserade jaktaktiviteter och göra steget in i jaktgemenskapen lite enklare. Det är positivt – inte bara för den enskilde som får ett aktivt friluftsintresse och en meningsfull fritid, utan också för samhället.

Sverige behöver fler jägare som kan ta ansvar för viltförvaltningen, stärka vår livsmedelsberedskap och föra jakttraditionen vidare till nästa generation.

Till aktiviteten

Nästa mandatperiod behöver reglerna för friskvårdsbidraget moderniseras. Jakt och jaktrelaterade aktiviteter som exempelvis jaktkort, dagkort, avgifter för organiserad och tillgång till jaktskyttebanor ska kunna omfattas på samma sätt som andra motions- och friluftsaktiviteter.  

Självklart handlar det inte om att använda friskvårdsbidraget till vapen eller annan utrustning. Precis som för golf, skidåkning eller ridning ska bidraget avse själva aktiviteten – inte redskapen.

Långt från skogen

Under lång tid har många beslut som rör jakt präglats av att människor långt från skogen har haft starkare inflytande än de som faktiskt vistas där. Jägare möts alltför ofta av misstänksamhet i stället för uppskattning, trots att de utför uppgifter som hela samhället är beroende av.

Politiken ska inte tala om för människor vilka fritidsintressen som är mer eller mindre värdefulla. Den ska skapa rättvisa och begripliga regler. Om syftet med friskvårdsbidraget är att främja motion, hälsa och välbefinnande finns det ingen rimlig anledning att fortsätta behandla jakt annorlunda.

Låt friskvårdsbidraget utgå från aktivitetens hälsoeffekter – inte från gamla fördomar om jakten.

Peter Kullgren
Kristdemokraterna