Det är samebyarna Sirges, Ran, Unna tjerusj och Baste čearru, som för två år sedan stämde staten med krav på ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket inom sina åretruntmarker, som nu beviljas lån av Samefondens styrelse.

Samebyarna hade var och en för sig ansökt om att få låna 750 000 kronor men styrelsen för samefonden beviljade lån på 600 000 kronor vardera ”…för att upprätta och driva rättsprocess mot staten i syfte att säkra samebyns rättigheter rörande småviltsjakt och fiske på samebyns område.”

Reservation

Ledamoten Veronika Håkansson, som representerar partiet Jakt- och fiskesamerna, reserverade sig mot besluten.

– Vi kan inte bevilja lån till hur många som helst. Vi har begränsat med pengar att låna ut och vi riskerar att tömma kassan. Sedan är jag emot att låna ut pengar till rättsprocesser som kan påverka andra samer negativt, säger hon.

Ensamrätt

Veronika Håkansson menar vidare att det är fel att en sameby ensamt ska äga rättigheterna att upplåta småviltsjakten och fisket. Hon menar att en ordning där en ”näringsanslutning”, som hon kallar samebyarna, får bestämma vilka som får jaga och fiska på samebyns område, riskerar stänga ute övriga samer som inte är medlem i en sameby.

– Ortsbefolkningen som kanske bott och verkat i samma område i generationer riskerar också att stängas ute. Det skapar motsättningar, säger Veronika Håkansson.

Skräckscenarion

Tidigare i år kunde Svensk Jakt berätta att Samisjaur-Njarg sameby i Arjeplog får låna 1 miljon kronor av Samefonden för att kunna driva en rättsprocess mot staten. Veronika Håkansson reserverade sig även då mot beslutet att bevilja samebyn miljonlån.

– Det målas upp skräckscenarion att ingen kommer att få jaga eller fiska om samebyn får ensamrätt över upplåtelserna. Det målas även upp scenarion om orimliga priser på jakt- och fiskekort. Det piskas upp en stämning för att få politiskt gehör, sa Anders-Erling Fjällås, ordförande i Semisjaur-Njargs sameby, till Svensk Jakt vid det tillfället.