
Färre lösta jaktkort hotar pengarna till viltvårdsfonden, som finansierar forskning och viltförvaltning. Foto: Olle Olsson
Färre löser jaktkort – många vet inte vad avgiften går till
Allt färre svenskar löser statligt jaktkort – samtidigt vet en majoritet inte vad avgiften faktiskt används till. Det visar en ny rapport från Naturvårdsverket.
Jaktkortet är en förutsättning för att få jaga i Sverige. Antalet jaktkortslösare har minskat under snart 30 års tid.
– Det finns ett fortsatt starkt stöd för jakt. Det tyder på att minskningen inte beror på minskat intresse, utan på hinder i systemen runt jakten, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten, i ett pressmeddelanden från Naturvårdsverket.
Högre medelålder
En rapport från Naturvårdsverket visar att medelåldern bland jägare stiger i alla län och att andelen unga under 29 år minskar kraftigt.
Att färre unga börjar jaga gör det svårare att sköta viltet på ett bra sätt i framtiden, varnar Naturvårdsverket.
Däremot ökar andelen kvinnliga jägare stadigt och är nu uppe i cirka nio procent.
Stockholm går mot strömmen
Samtliga län tappar jägare, utom Stockholm som är det enda län där antalet jaktkort ökar. Det beror, enligt rapporten, främst på att många jägare flyttar till huvudstaden men fortsätter jaga på andra platser i landet.
I län som Värmland och Dalarna, där jakttraditionen är stark, är minskningen av jaktkortslösare tydlig.
Färre älgar och högre avgifter
Det finns, enligt Naturvårdsverket, flera orsaker till att färre jagar. Bland annat lyfts att älgstammen har minskat, vilket gör jakten mindre lockande. Samtidigt har högre avgifter och svårare digitala prov för jägarexamen gjort det krångligare att börja jaga. Det är också svårt för nya jägare att få tag på jaktmark, framhåller Naturvårdsverket.
Även vargförekomst nämns i rapporten då perioder med fler vargar sammanfaller med en lägre avskjutning av både älg och rådjur. Det i sin tur hänger ihop med att färre personer väljer att lösa jaktkort.
Många vet inte vad jaktkortet finansierar
De flesta svenskar är fortfarande positiva till jakt, men många vet lite om hur systemet med Viltvårdsfonden fungerar och då särskilt bland personer som inte själva löser jaktkort.
Fakta: Viltvårdsfonden
- Viltvårdsfonden finansieras av landets jägare genom det statliga jaktkortet, som kostar 400 kronor per år.
- Pengarna ska användas för att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med syftet med jaktlagen. Viltvårdsavgiften tillkom i Sverige år 1938.
- Viltvårdsfonden förvaltas av Naturvårdsverket.
- Läs mer om viltvårdsfonden här
64 procent av svenskarna vet inte vad pengarna från jaktkortet faktiskt används till.
För att se till att folk även i framtiden ger sitt stöd till jakten föreslår rapporten mer öppenhet om hur pengarna gör nytta, hjälp till unga jägare och enklare regler.
– Målet är att stärka grunden för en fungerande, accepterad och hållbar viltförvaltning i Sverige. Det är därför positivt att vi under jaktåret 2025/2026 ser att trenden verkar vända för antalet personer som löser jaktkort, säger Mona HansErs i Naturvårdsverkets pressmeddelande.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.













