Doktoranden Emil Wikström Lassa vid SLU har i nära samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt kunnat visa att vildsvin blir sjuka snabbare i ASF än tamgrisar.

Avhandlingen baseras på en jämförande studie som visar att de undersökta vildsvinen visade symptom på sjukdomen tidigare än tamgrisarna. Undersökningar av kadaver visade att ASF-viruset förökade sig snabbare hos vildsvin och att vävnadsskador utvecklades tidigare än hos tamgris. Det tyder på att vildsvin har lägre motståndskraft mot viruset.

– Mitt bidrag är framför allt ökad kunskap kring hur sjukdomen sprids i kroppen på vildsvinen och hur organen påverkas dag för dag, med fokus på det tidiga stadiet. Där hittade vi skillnader mellan tamgrisar och vildsvin, säger Emil Wikström Lassa i ett pressmeddelande.

Unikt tillfälle

Under utbrottet i skogarna utanför Fagersta i Västmanland, där Jägareförbundet och enskilda jägare spelade en avgörande roll att få stopp på smittan, uppstod en möjlighet att samla in prover från drabbade vildsvin. Något som innebar att jämförelser kunde göras med fynd från ett utbrott i Ungern några år tidigare.

– Det var ett unikt och spännande tillfälle för mig som forskare att se hur det går till under ett utbrott. I vanliga fall kan det vara svårt att få tag i naturligt infekterat material, men nu var vi med på plats, säger Emil Wikström Lassa.

Ett hårt liv

Resultaten av Wikstöm Lassas avhandling visar att de naturligt smittade vildsvinen blev sjuka på samma sätt som i de experimentella studierna. Samtidigt konstaterar han att situationen i fält är mer komplex, då vilda svin lever ett betydligt hårdare liv än sina tama släktingar. Något som kan påverka hur sjukdomen utvecklas.

Ett resultat av studien är att vildsvin behöver inkluderas i utvecklingen av vacciner mot ASF, och inte basera detta på enbart tamgris. Inte minst för att vildsvin har spelat en central roll för spridningen av ASF i Europa och Asien de senaste decennierna.