Förslag från länsstyrelsen om att höja fällavgifterna för älg blev gnistan som på nytt satte relationen mellan jägarintresset och länsstyrelsen under press. Länsstyrelsen, företrädd av enhetschefen Gunilla Manbré, slog fast att höjningen är nödvändig för att täcka ökade kostnader, framför allt digitaliseringen av länets älgjaktområden. Utan höjningen uppstår ett underskott – något myndigheten inte får ha, påpekade Gunilla Manbré vid delegationens möte i slutet av februari.

– Vi ligger fortsatt lågt i avgift jämfört med andra län. Även Västerbotten planerar för en höjning nästa år, påpekade hon.

Kräver tydlig redovisning

Men från Jägareförbundets sida kom skarp kritik. Daniel Widman, som representerar jakt- och viltvårdsintresset i delegationen, gjorde klart att jägarna inte tänker acceptera att länsstyrelsens eget eftersläpande arbete ska finansieras av älgjaktlagen. Han efterfrågade dessutom en tydlig redovisning av vilka kostnader som faktiskt motiverar höjningen. För jägarna handlar striden inte bara om en avgift — utan om principen att myndighetens interna problem inte ska vältras över på älgjaktlagen.

Höga logistikkostnader

Stig Allas, Sametinget, fyllde i att jägarna i Norrbotten redan står för landets högsta logistikkostnader. Transporter av fällda älgar i väglöst land är en tung börda, och en avgiftshöjning riskerar enligt honom att slå direkt mot jaktlagens vilja och förmåga att hålla uppe avskjutningen.

Länsstyrelsens svar var lika tydligt: kostnaderna går inte att trolla bort.

Många licensområden

Jakthandläggare Michelle Granlund poängterade att Norrbotten, med över 900 licensområden, har helt andra förvaltningsmässiga utmaningar än övriga län – och att digitaliseringen därför både tar längre tid och kostar mer.

– Det är konstigt att länsstyrelsen vill lägga hela kostnaden för digitaliseringsarbetet på jägarna. Det verkar inte finnas någon intention från länsstyrelsens sida att jobba med effektiviseringar och kostnadsbesparingar. Det är oroande att länsstyrelsen inte tar ett ansvar för att jobba med att effektivisera sin process. Det innebär i slutändan att jägarnas kostnader skulle kunna skena i höjden i förlängningen. Dessutom fick länsstyrelsen anslag för att jobba med digitalisering för flera, flera år sedan och man är ännu inte klara med arbetet, säger Daniel Widman, ordförande för Jägareförbundet Norrbotten.

Fäller flest älgar

I dag är fällavgiften för en vuxen älg 400 kronor och för kalv 100 kronor. Länsstyrelsens förslag handlar om en höjning till 600 kronor respektive 200 kronor.

I Stockholms län ligger fällavgifterna på 1 500 kronor för vuxen älg och 300 kronor för kalv. I Västra Götaland är fällavgiften 2 000 kronor för vuxen älg och 500 för kalv.

– Vi som fäller flest älgar i landet och därmed drar in mest pengar till viltförvaltningen ska betala ännu mer till administrationen. Jag har nu bett om att få en kostnadskalkyl redovisad, säger Daniel Widman.

Ökade krav

Han nämner också att Jägareförbundet tillsammans med lantbrukarnas riksförbund, LRF, skrivit till landsbygdsministern i frågan om fällavgifter.

Konflikten om fällavgifterna landar mitt i en tid där avskjutningen ökar och kraven på att nå målen i älgförvaltningsplanerna skärps. Skogsnäringen, genom Marcus Jatko vid Sveaskog, har dessutom kritiserat de stora årsförändringarna i avskjutning och varnat för att vissa områden skulle behöva nästan dubbla uttaget för att nå uppsatta mål. Men förslaget om höjda fällavgifter riskerar enligt jägarsidan att snarare minska benägenheten att fälla fler djur.

Brunstuppehållet

Till detta kommer den återkommande diskussionen om jakttiderna. Daniel Widman riktade ny kritik mot att Norrbotten, till skillnad från övriga norrlandslän, inte har något brunstuppehåll i älgjakten.

Rennäringen, företrädd av Lars‑Thomas Persson, såg samtidigt helt andra problem — ökande hundstörningar och behov av kortare jakttid.

Jägarna och rennäringen är dock överens om att Norrbotten borde ha ett uppehåll i älgjakten under brunstperioden.