I spåren av Girjasdomen valde Talma sameby 2022 att stämma staten och kräva ensamrätt att upplåta all jakt och fiske inom samebyns område.

Staten, via JK, motsatte sig samebyns krav och snart möts parterna i en muntlig förberedelse.

Staten initierade även en historisk utredning som visade att det fanns en konkurrerande markanvändning i området. Staten menar att det fanns andra befolkningsgrupper i området och att samebyn därigenom inte har någon urminnes hävd.

Började fundera

Byn Jukkasjärvi, strax utanför Kiruna, ligger inom Talma samebys område. Några delägare i Jukkasjärvi byallmänning började fundera över eventuella konsekvenser om samebyn, likt Girjas, skulle vinna framgång i rättssalarna.

– Vi mobiliserade därför ganska snabbt en arbetsgrupp och tog kontakt med andra allmänningar runt omkring oss som också har angränsade marker till där Talma sameby bedriver renskötsel, berättar Anders Lundkvist, sekreterare i Jukkasjärvi byallmänning och talesperson för de sju allmänningar som arbetar med frågan.

Han fortsätter:

– Vi insåg tidigt att det var viktigt att etablera kontakt med Justitiekanslern och redan i juni 2022 hade vi en första träff med JK. Vi berättade varför vi var berörda av fallet och att det var viktigt att vi fick komma till tals. Vi presenterade även vår historiebeskrivning.

Viktiga möten

Anders Lundkvist menar att mötena med JK var viktiga. Byallmänningarna fick möjlighet att beskriva bakgrunden, hur deras förfäder levde och hur viktig jakten och fisket var för deras överlevnad och försörjning.

Det var också byallmänningen som såg till att JK fick upp ögonen för att det behövdes historisk forskning och en utredning av det aktuella geografiska området.

– JK kom även att luta sig rätt mycket mot den här forskarrapporten om markanvändningen i den fortsatta processföringen.

Redan inledningsvis hade dock byallmänningen noterat att JK inte valde att hävda upplåtelseförbudet i rennäringslagen, alltså att samebyar enligt lag inte får upplåta jakt och fiske. Jakt- och fiskerättigheterna har redan samebyn, men inte rätt att upplåta den till någon annan. Den rätten är det bara staten som har, i egenskap av markägare.

– Vi ställde tidigt frågan till JK: Varför hävdar ni inte svensk lagstiftning? Vi fick inga konkreta svar och lät frågan bero tills vidare, säger Anders Lundkvist.

Tvåfrontskrig

Parallellt med detta pågick arbetet i Renmarkskommittén där ordförande Eric M Runesson ville ge alla samebyar ensamrätt, enligt modellen Girjas sameby.

– Vi förde ett tvåfrontskrig. Även om Talma hade förlorat hade Runessons förslag i utredningen omkullkastat det.

Regeringen valde dock att lägga ner Renmarkskommittén efter bland annat svidande kritik från flera remissinstanser.

– Vi kände oss delaktiga i det, mycket kloka, beslutet av regeringen.

Byallmänningarna har under processens gång tagit hjälp av jurister och lagt ner en hel del pengar. Utöver det otaliga antalet timmar man har lagt ner i frågan har byallmänningarna också, enligt Anders Lundkvist, satsat 1,5–2 miljoner kronor i processen.

Fyra andra samebyar stämde under tiden också staten och krävde ensamrätt till småviltsjakten. I de fallen ville först JK att domstolen skulle avgöra frågan på handlingarna, alltså ingen huvudförhandling i en rättssal.

Det fick byallmänningarna, som berördes av frågan, att reagera. Dessa allmänningar ingår också i det samarbete som Anders Lundkvist är talesperson för.

– Vi valde dock att inte intervenera, alltså bli en part i processen, eftersom vi inte hittade skäl för att göra det. Det är även belagt med en del risker.

I stället valde Jukkasjärvi byallmänning att först anmäla JK till Justitieombudsmannen, JO, som dock menade att JK inte står under JO:s tillsyn och att anmälan därför inte kan tas upp för prövning.

Anmälde tjänstefel

Men allmänningarna och samfälligheterna i Kiruna och Gällivare nöjde sig inte med detta utan anmälde JK för tjänstefel till åklagare.

– Vi agerade kraftfullt för att få JK att ta sitt förnuft till fånga.

Enligt anmälan innebär JK:s agerande ett åsidosättande av grundlagen och legalitetsprincipen som kräver att all offentlig makt utövas under lagarna. Allmänningarna har även lämnat in en anmälan mot JK till regeringen och justitiedepartementet.

I anmälan skriver allmänningarna:

”JK:s hantering ger till följd att förvaltningen i stället ska tillkomma samebyn med ett fåtal medlemmar, som i sin tur ska upplåta till övriga. JK:s ställningstagande synes vara av politisk karaktär.”

Enligt vad Svensk Jakt erfar gav allmänningarnas envetna kamp till slut resultat.

– Vi har parallellt arbetat för att påverka ansvariga politiker och känt stöd från framför allt Kjell-Arne Ottosson (KD) och John Widegren (M), men också från andra politiker.

– Samarbetet med Svenska kennelklubben och Lantbrukarnas riksförbund har också varit givande. Det känns som att JK:s nya ställningstagande till stor del är resultatet av vårt envetna arbete och det känns skönt att frågan nu avgörs utifrån rätt förutsättningar. Vi har gjort vad vi har kunnat för att få en korrekt prövning av frågan.