Det var nära att älgen rödlistades redan 2020, men den gången var nedgången i stammen inte tillräckligt stor för att älgen skulle hamna på listan. Men den här gången är det Artdatabankens förslag att älgen rödlistas.

Rödlistning innebär att en art bedöms utifrån kriterier som populationstrender, populationsstorlek och livsmiljöns status. För älgen har den nedåtgående trenden i stammen lett till att Artdatabanken den här gången klassificerar den som ”nära hotad”.

Älgstammens täthet har minskat med 30,6 procent i Norrland, 13,8 procent i Svealand och 16,6 procent i Götaland sedan 2015–2016, detta enligt Naturvårdsverket. Nationellt har älgstammens täthet minskat med 23,9 procent, uppger myndigheten.

Minskningen beror främst på ökad älgjakt. Men även förändringar i älgarnas livsmiljö spelar roll för stammens storlek. Antalet kalvar per hondjur har minskat stadigt sedan år 2000.

En rödlistning innebär inte att det automatiskt införs något jaktstopp på arten. Flera arter i Sverige, inklusive jaktbara djur, kan finnas med på rödlistan trots att jakt fortfarande är tillåten.

Länsstyrelsen i Västerbotten, till exempel, menar att älgstammen har ökat i länet och myndigheten ökar av den anledningen älgtilldelningen till höstens jakt.

Det påverkar dock inte rödlistningen.

– Vi påverkas inte av något samhällsmål eller av skogsbrukets vilja att minska älgstammen, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för Artdatabanken, till TT.

Enligt Artdatabanken planeras den definitiva versionen av rödlistan 2025 släppas i april 2026.

Svensk Jakt har vid upprepade tillfällen granskat älgförvaltningen och vad nedgången i älgstammen beror på. Läs våra granskningar här.

Läs även: Jägareförbnudet om älgens rödlistning.