Att naturvårdsprojektet – Heathlife – ska resultera i nya kronår för orrjakten är inte särskilt troligt, men att på flera platser få se hur naturen en gång såg ut över stora områden i Sydsverige kan vara intressant för många. Kanske kan också södra Sveriges orrar gynnas av åtgärderna.

Projektet sträcker sig över åtta år. EU står för huvuddelen av finansieringen med 60 procent av 23 miljoner euro. Naturvårdsverket betalar 30 procent och resterande av länsstyrelserna i Skåne, Halland, Kronoberg, Västra Götaland och Östergötland.

Utöver det deltar Stiftelsen skånska landskap, Västkuststiftelsen och Varbergs kommun. Lunds universitet och SLU i Uppsala ska bedriva forskning på projektets åtgärder.

I Skåne planeras insatser för att återskapa ljunghedar på ett 20-tal platser. Hela projektet leds också av Länsstyrelsen Skåne.

Ljungen brändes

I ett nyhetsbrev från SLU, under rubriken Från ljunghed till barrskog, beskrivs hur Halland in på 1400-talet till stor del var täckt av lövdominerad skog. Under 1600- och 1700-talen bredde ljunghedarna ut sig då skogen brukades hårt till ved, virke och bränning av pottaska.

Ljunghedarna utnyttjades som betesmarker och brändes regelbundet för att få fram bättre bete.

Virkesrikt landskap

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet intensifierades ansträngningarna för att återbeskoga de vidsträckta ljunghedarna som sträckte sig upp mot Ljungby i Kronobergs län. 1912 bildades Skogssällskapet med det uttalade målet att plantera barrskog på hedarna.

Det lyckades som bekant och i dag hör Hallands grandominerade skogar till de mest virkesrika i landet.

Kommer igen

I ett pressmeddelande från Länsstyrelsen Skåne sägs att de svenska ljunghedarna varit en del av ett ljungbälte som sträckt sig över stora delar av Europas västkust. Åtgärderna för att få tillbaka något av dem handlar om att hugga ner skog och röja bort sly.

– Får man väl bort växtligheten så kommer ljungen tillbaka, vi ser inga större behov av återplantering. Men det här är en naturtyp som är direkt beroende av bränningar och bete. Att få en möjlighet att återskapa ljunghedar är otroligt glädjande eftersom det är en naturtyp som är livsviktig för ett stort antal rödlistade arter, säger Gabrielle Rosquist, koordinator för hotade arter på Länsstyrelsen Skåne och projektledare för Heathlife, i pressmeddelandet.