Polispådrag: ”Skottlossning på åkern” var gåsjakt 7881 Views
”Hur tänker Länsstyrelsen i Västra Götaland egentligen?” 7470 Views
Fortsatta poliskontroller mot björnjägare – bilanvändningen i fokus 6058 Views

Nya metoder stoppar kritiserad fångst av tjäder

Fortsatt fångst av svenska tjädrar för utsättning i tyska Brandenburg och Türingen stoppas av Naturvårdsverket. En förutsättning för projektet har varit att det tidigare saknats andra lämpliga lösningar, men så är inte längre fallet, enligt Naturvårdsverket.

Boo Westlund Publicerad 14 maj 2025 - 10:58

Ett allt mer fragmenterat landskap påverkat av människor, jordbruk, vägar och industrier har påverkat tjäderns livsmiljöer i Tyskland. I ett försök att rädda den tyska tjäderpopulationen i två regioner har det under flera år satts ut svenska fåglar i skogsområden i Brandenburg och Türingen. I den sist nämnda har målet varit att skapa en lokal tjäderstam på cirka 100 fåglar, vilket enligt ansökan kräver fortsatt utsättning av tjäder under den närmaste tio-årsperioden.

Håvning längs skogsbilvägar

Under många år har fåglar fångats i norra Sverige genom så kallad håvning längs skogsbilvägar, bland annat i Västerbotten. Svenska tjädrar har fångats och satts ut i Türingen under 2017, 2019, 2022 och 2023.

De två tyska aktörerna har nu ansökt om förlängning med ytterligare fem år, men Naturvårdsverket avslår båda dessa ansökningar.

Forskning och metoder

Försök med att låta vuxna hönor fostra kläckta kycklingar, en metod som kallas ”born to be free” har visat intressanta resultat, även om överlevnaden är lägre än vid utsättning av vildfångade svenska tjädrar. Men det ses ändå av Naturvårdsverket som ett alternativ till att fånga och exportera svenska tjädrar.

Jaktförordningen

Att fånga svenska skogshöns för utsättning regleras som jakt.

”Det kan vidare konstateras att en förutsättning för tillstånd till jakt i detta fall även är att det inte finns någon annan lämplig lösning (se 31 § andra stycket jaktförordningen). Ni har under flera år släppt ut tjädrar som fötts upp enligt den s.k. ”btbf”- metoden” men menar att dessa individer inte kan likställas med de som fångats in i Sverige, då dödligheten är högre. Ni kan dock inte presentera underlag som styrker detta utan hänvisar till tidigare erfarenheter utan tydlig dokumentation. Naturvårdverket kan på befintligt underlag inte se att ”btbf-metoden” inte skulle kunna vara en lämplig lösning i det aktuella fallet,” skriver Naturvårdsverket i sitt beslut.

Ingen fortsättning

Med stöd av den skrivningen bedömer Naturvårdsverket att det inte finns skäl att ge fortsatt tillstånd till att fånga in tjäder och stoppar därför den delen av det pågående projektet. Ansökningarna i sin helhet har gällt fångande av tjäder i Västerbotten, Norrbotten, Gävleborg och Dalarna.

Fakta, utvärdering av tjäderprojektet i Thüringen

– Populationen av tjäder i Thüringen utrotades nästan under 1950-talet, på grund av avverkning och miljögifter. Under 1970-talet gjordes de första försöken med att sätta ut tjädrar som fötts upp i fångenskap men populationen ökade inte.
– Under 2000-talet introducerades fåglar från Ryssland och utsättningar förstärktes sedan med så kallade ”born to be free” fåglar från 2015.
– Fåglar fångade i Sverige har släppts ut under 2017, 2019, 2022 och 2023. Detta efter att åtgärder för att bevara och restaurera skog i området genomförts. Utsättningarna och restaureringarna har pågått simultant.
– Målet är en stabil population som förökar sig självständigt.
– Inventeringar visar att populationen var ungefär 30–41 individer år 2022 och den uppskattas nå 39–50 individer under 2023.
– Utsättningen sker i 19 olika delområden.
– Trots ett stort skogsområde med potentiella tjäderhabitat (32 000 ha), är det endast 16% av skogsområdet som identifierats som lämpligt för tjäder.
– Åtgärder så som återbeskogning och plantering av lämpliga trädarter, samt förvaltning av predatorer och klövvilt, spelar en avgörande roll i bevarandestrategin.
– Överlevnadsgraden är högre för tuppar än hönor, 0,66 mot 0,48 men detta gäller inte för hela dataunderlaget.
– Övervakning av tjädrarna i området sker sedan 2010 men man vet inte hur många som reproducerar sig eller varför det inte sker någon reproduktion.
– Trots att man tillfört hönor i populationen genom fångsten i Sverige, är den reproduktiva avkastningen lägre än förväntat. Kycklingöverlevnaden är låg framför allt på grund av införsel av vuxna fåglar från Sverige och inte genom naturlig reproduktion.
– Populationen lider av en skev åldersfördelning (brist på unga djur) och en skev könsfördelning (brist på tuppar), vilket starkt begränsar populationens fruktbarhet och långsiktiga populationstillväxt.
– Det verkar inte förekomma något spel bland tjädertupparna och det har inte lokaliserats något tjäderspel alls under de senaste sex åren.
– Området har förutsättningar för att hålla en population på 100–200 fåglar men om reproduktionen inte ökar, är risken 60% att populationen dör ut inom 40 år. För en hållbar population, som överlever under 100 år med 85% sannolikhet krävs 200 individer. En population på 100 individer överlever med en sannolikhet på 60%.
– Utvärderingen föreslår; 1) en signifikant ökning av lämpliga habitat, 2) att den reproduktiva förmågan måste öka i populationen, 3) att andelen tuppar måste öka, 4) att avveckla utsättningen av fåglar uppfödda i fångenskap till fördel för ”born to be free” fåglar och vildfångade individer, 5) att antalet fåglar som sätts ut kontrolleras noga, så att höga tätheter inte missgynnar populationsutvecklingen.
Källa: Naturvårdsverket