Den 20 maj 2021 beslutade den dåvarande S-MP-styrda regeringen att tillsätta Renmarkskommittén. Direktiven var tydliga. Redan innan kommittén startat sitt arbete stod det klart vad den skulle komma fram till.

I direktivet stod att läsa att kommittén skulle bedöma inom vilka delar av statligt ägd mark – dels inom åretruntmarkerna, dels ovanför den så kallade lappmarksgränsen – som samebyar i förhållande till staten genom urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske.

Det handlade alltså inte om att ta reda på om samebyarna faktiskt har ensamrätt, utan om var de har den rätten.

Oppositionen var kritisk och drygt ett år senare, i mitten av juni 2022, beslutade regeringen om tilläggsdirektiv där kommittén skulle ta hänsyn, förutom till samernas rättigheter, även till den övriga lokalbefolkningens, däribland den nationella minoriteten tornedalingar, och övriga invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet såsom skogsbruk och turism.

Den 31 augusti 2023 presenterade kommittén sitt delbetänkande. Där konstaterade en majoritet av kommittén att övervägande skäl talar för att samebyarna i Lappland på statlig mark har motsvarande rätt som Girjas sameby, det vill säga en ensamrätt att bestämma vilka som får jaga och fiska inom samebyns område.

Reserverade sig mot slutsatserna

M, KD och SD reserverade sig mot slutsatserna i den så kallade bilaga 3 som följde med delbetänkandet och där det konstaterades att alla samebyar i Sverige har så kallad Girjasrätt.

Strax före årsskiftet 2023–2024 hade regeringen fått nog och var då nära att sparka ordförande Eric M Runesson.

Skrev från privat mejladress

På landsbygdsdepartementet var man inte nöjd med Runessons arbete.

Så här skrev Eric M Runesson från en privat mejladress till landsbygdsdepartementets statssekreterare Dan Ericsson:

”Allt nog – mitt intryck är att det saknas förtroende för mitt sätt att leda utredningen och att regeringen ogillar vad jag och sekretariatet har kommit fram till i sak. Det finns anledning att befara att vad vi kommer fram till i det fortsatta arbetet kommer att möta ett liknande sentiment. Mot den bakgrunden vill jag i närtid ha besked om hur du och regeringen ser på ordförandefrågan.”

Det som framför allt fick landsbygdsdepartementet att reagera var Runessons uttalanden om att i eventuella domstolsprocesser mellan staten och andra samebyar så skulle samebyarna ha goda chanser till framgång.

Räddades av Liberalerna

Runesson räddades dock i praktiken kvar av liberalernas ledamot Jakob Olofsgård.

En kompromiss blev att skicka ut delbetänkandet på remiss.

– Det är värdefullt att få in remissinstansernas åsikter kring delbetänkandet. Det är demokratiskt inkluderande. Det fanns en tydlig majoritet i kommittén för att skicka ut den på remiss, sa Jakob Olofsgård (L) till Svensk Jakt.

Flera tunga remissinstanser var dock kritiska till delbetänkandet.

Under våren har misstron mot utredningen fortsatt och i september meddelade Socialdemokraternas Isak From, som är ledamot i kommittén, att han inte var främmande för att i vart fall lägga ner de delar i utredningen som handlade om jakten och fisket.

Enligt vad Svensk Jakt erfar har Tidöpartierna under hela hösten stött och blött frågan om att lägga ner kommittén. Liberalerna med Jakob Olofsgård i spetsen har dock stretat emot och varit stark motståndare till att lägga ner kommittén. Frågan om nedläggning hamnade till slut i knäet på de som arbetar på partiernas samordningskansli.

Till slut valde M, KD, och SD att i praktiken köra över Liberalerna. Om och vad de kan ha fått i utbyte mot att få ge sig i frågan är ännu oklart.

Dock uppger Svensk Jakts källor med insyn i förhandlingarna att varken vargfrågan eller skogsfrågorna varit föremål för några eftergifter för att kunna lägga ner kommittén.

Jakten och fisket till samebyarna

När Renmarkskommittén hade sitt senaste sammanträde för några veckor sedan diskuterades det förslag som Eric M Runesson knåpat ihop. Det handlade om ett utkast till en ny renmarkslag.

Förslaget handlade om att samebyarna, eller renskötselrättsföreningarna, som Runesson vill kalla dem, skulle att äga rättigheterna över jakten och fisket. Samer som står utanför dessa föreningar, samt andra minoriteter såsom tornedalingar, kväner och lantalaiset samt övrig befolkning, skulle inte ha någon jakt- och fiskerätt på statens mark. Alltså ingen möjlighet att via staten lösa ett jakt- eller fiskekort.

Det förslaget var M, KD, SD och S starkt emot.