Så blev domen i björnjaktmålet

Åtalet ogillas och samtliga fyra björnjägare frikänns nu från misstankarna om grovt jaktbrott. Lycksele tingsrätt anser inte att åklagarens bevisning är tillräcklig samt att det inte kan uteslutas att det finns alternativa förklaringar till händelserna.

I dag kom domen i det uppmärksammade björnjaktsmålet där fyra jägare stod åtalade misstänkta för att ha jagat björn med hjälp av bil. Åklagaren menade också att de använt sig av otillåten åtel och släppt en hund på björnspår vid åteln, något som inte var tillåtet hösten 2019.

Inte tillräcklig bevisning

Lycksele tingsrätt konstaterar i domen att åklagarens bevisning inte är tillräcklig.

Så här resonerar tingsrätten:

För att det med stöd av de indicier som åklagaren lagt fram i målet, ska kunna anses bevisat att de åtalade begått ett grovt jaktbrott måste det ”…förutsättas att omständigheterna är sådana att de inte vid en sammantagen bedömning ger utrymme för en alternativ förklaring till det som lagts de tilltalade till last. Eftersom sådana omständigheter enligt tingsrättens mening inte kan anses föreligga har åtalet inte ställts utom rimligt tvivel. Åtalet ska därför ogillas.”

Hård kritik

När det stora björnjaktmålet inleddes vid Lycksele tingsrätt den 25 september riktade försvararna hård kritik mot både utredare och åklagare. Hundförarens advokat ville att åtalet skulle ogillas på grund av att det gått så lång tid sedan det misstänkta brottet och att utredningen inte varit objektiv.

Åklagare Carl-Gunnar Fridolfsson yrkade på ett års fängelse för jaktledaren och ett års fängelse för hundföraren. För de två andra deltagarna vid jakten yrkade han på nio respektive sex månaders fängelse.

Lägre straffvärde

– Straffvärdet är egentligen högre än det jag yrkat på. Orsaken till att jag lägger mig lägre är att det här tagit väldigt lång tid från själva händelsen och ingripandet till rättegång, säger Carl-Gunnar Fridolfsson.

Åklagare Carl-Gunnar Fridolfsson Foto: Lars-Henrik Andersson

Åklagaren anser att det handlar om grovt jaktbrott och menade i sin slutplädering i Lycksele tingsrätt att hundföraren släppt en av sina hundar på en otillåten åtel och att denne därefter tillsammans med övriga i jaktsällskapet tagit bilen till passen. På väg till passen möter jaktdeltagarna en polispatrull, som i hemlighet följer en av hundarna via pejl.

Förföljer björnen

Åklagaren menar att det är hundförarens hund som tar upp björn vid åtel och att det är den hunden som förföljer björnen fram till skottplatsen.

Hundföraren har dock uppgett att hunden lånades ut till en annan person och ett annat jaktlag den dagen och att den hunden kom ihop med en annan av hans hundar under jakttillfället.

Alltså: hundföraren menar att det inte är den hund polisen följer på pejlen som är den hund som släppts vid åteln.

I samtal med polisen

Polispatrullen konfronterade jägarna sedan björnen var skjuten och åklagaren menade under rättegången att jaktledaren i samtal med polisen sagt att det var hundförarens hund som släpptes vid åteln och som också förföljde björnen fram till dess att den sköts.

Hundpejlar kom att spela en central roll i utredningen. Foto: Lars-Henrik Andersson

Under jakten blev björnen påskjuten och det som hände därefter säger åklagaren att han ”inte lägger jaktgänget till last” och att det därför inte ska prövas huruvida det förekom ett eftersök eller inte.

Pejlat annan hund

Han säger också att möjligheten att polisen pejlat in en annan hund, eftersom det fanns en lucka på cirka 90 minuter i polisens pejling, inte är orimlig.

Tingsrätten konstaterar i domslutet att det genom utredningen inte kan dras några säkra slutsatser om vilket hundhalsband polisen pejlat, vilket innebär att det inte kan uteslutas att det hundhalsband som polisen pejlat med början kl. 07.26 kommit från en hund som jaktledaren hämtat från hundförarens hundgård.

Betydande brist i utredningen

Någon bevisning som hade kunnat visa på förekomsten av en gemensam brottplan, t. ex. teknisk positionering av inblandade personer eller kommunikationer mellan desamma har dock inte förebringats i målet, vilket får anses utgöra en betydande brist i utredningen.

— Eftersom bevisningen inte är tillräcklig för en fällande dom ska åtalet ogillas, säger rättens ordförande, rådmannen David Boberg-Linder.

Hundförarens advokat Lisa Länta har under rättegången riktat starkt kritik mot hur utredningen gällande björnjakten bedrivits.

Saknar jakträtt

Så här sa hon nyligen i en intervju med Svensk Jakt:

– Vi tog reda på att pejlen kan byta id. Åklagaren inhämtade inte den informationen. Det är inte samma hund polisen spårat hela tiden. Åklagaren har heller inte undersökt hur terrängen i området ser ut. Åklagaren påstår att min klient kört en väg som inte ens är körbar. I stället har man undersökt att björnen ätit majs och en otillåten åtel som låg i ett område där min klient saknar jakträtt. Däremot hade han tre legala åtlar på ett område där han hade jakträtt. Utredarna har inte pratat med de som jagar på marken där den illegala åteln fanns.

Advokat Lisa Länta. Foto: Lars-Henrik Andersson

Hundföraren är även misstänkt för ett grovt jaktbrott i samband med en skyddsjakt på lodjur 2022. Rättegången skulle ha startat i börja av oktober, men flyttades fram på obestämd tid.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev