Myndighetsmakt och byråkrati bromsar utvecklingen och ställer till med både administrativ och personlig oreda. 
Fel personer utses att handlägga frågor som rör oss jägare. Beslutsfattarna ställer hembyggda krav på oss, nästan i all oändlighet. 
Vilken sorts vapen vi ska få använda, vilka djur som ska få jagas, vilka jaktmetoder som ska få tillämpas och så vidare.
Man ser av förarbeten och färdiga förslag att det finns beslutsfattare som fattar beslut utan att fatta vad det rör sig om. 
Att kräva att frågor som har med jakt och viltvård att göra inte ska få handläggas av politiker låter frestande, men blir omöjligt. Jantelagen och prestigetänkandet går ju före sunda förnuftet.

Ett minikrav 
Vad som däremot bör vara genomförbart är att de politiker, poliser och övriga tjänstemän som bereder och sedan beslutar i jaktliga ärenden ska som minimikrav ha avlagt jägarexamen. 
Gärna högre utbildning än så, men jägarexamen har i sig hög kvalitet och är en bra början.
Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund representerar tillsammans så många medlemmar att de borde kunna ge intryck på handläggarnas och beslutsfattarnas tänkande och tyckande.

En utmaning
Ser de dessutom att förbunden samarbetar blir kanske tonläget annorlunda än envåldshärskarnas. Enskilda medborgares åsikter och synpunkter avfärdas ju ofta med en klackspark.
Jag skulle gärna se att Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund samarbetade i denna fråga. 
Till organisationernas respektive ordförande, Björn Sprängare och Solveig Larsson, ställer jag därför frågan: Antar ni utmaningen?

Per Sjöswärd
Rimforsa