Staten genom JK anser att delar av sameforskningen är onyanserad och lett till att andra markanvändare på statens mark utelämnats. JK menar att fler grupper än samer jagat och brukat marken där Talma sameby bedriver renskötsel. Foto: Lars-Henrik Andersson

Staten kritiserar sameforskning – Talma sameby har inte ensamrätt till jakten

Talma sameby har stämt staten och vill ha ensamrätt att upplåta all jakt och fiske inom samebyns område. Staten, som tagit hjälp av historiker, har en annan åsikt och menar att det funnits andra folkgrupper i området. Staten anser att dagens forskning på området bedrivits utifrån en politisk agenda.

Tvisten om vem som ska styra över jakten och fisket på statens mark ovan odlingsgränsen går vidare. Girjas sameby fick i Högsta domstolen ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket inom sitt område.

Ensamrätten menade domstolen hade samebyn upparbetat genom så kallad urminnes hävd. Med andra ord: samebyn hade under så lång tid, ensamma, verkat i området och brukat marken i form av renskötsel.

Foto: Lars-Henrik Andersson

Efter domen beslutade regeringen att tillsätta en utredning, den så kallade Renmarkskommittén. Den kom med ett delbetänkande i slutet av augusti. Parallellt med detta har Talma sameby i Norrbotten stämt staten och menar att den har samma rätt som Girjas. Det vill säga en på urminnes hävd grundad ensamrätt att styra över småviltsjakten men även älgjakten.

Annan uppfattning

Staten genom Justitiekanslern, JK,  är av en annan uppfattning. JK har tagit hjälp av historiker och har nu lämnat in ett yttrande till Gällivare tingsrätt.

I yttrandet anas även kritik mot Renmarkskommitténs sekretariat och ordförande Eric M Runesson som hittills producerat ett fyrtiotal promemorior.

Talma sameby har ansett att statens ställningstagande, att neka samebyn ensamrätt, går i strid med Renmarkskommitténs slutsatser.

Inget kommittén står bakom

Så här skriver JK:

Renmarkskommitten är en parlamentarisk kommitté. De promemorior som Talma sameby hänvisar till har tagits fram av kommitténs sekretariat som underlag för kommittén och är således inget som kommittén som helhet ställt sig bakom.

Vidare skriver JK:

I delbetänkandet avstår kommittén från att göra en bedömning av rättighetssituationen på området eftersom detta skulle föregripa domstolsprövningen. Talma samebys påstående om att statens inställning strider mot kommitténs slutsatser stämmer därför inte.

Jakträtt

Talma sameby anser att en jakträtt, grundad på urminnes hävd, väger lika tungt som en jakträtt grundat på äganderätt till marken.

Foto: Lars-Henrik Andersson

JK: ”I denna del hänvisar samebyn till underlag från Renmarkskommitténs sekretariat. I sitt betänkande intar kommittén samma uppfattning. Vad Renmarkskommittén grundar sitt ställningstagande på framkommer dock inte.”

JK menar också att det är samebyn och inte staten som måste kunna bevisa att den genom urminnes hävd har ensamrätt till jakten.

Forskarrapport

Staten har efter det att Talma sameby ansökte om stämning i målet beställt en historievetenskaplig rapport rörande markanvändningen i det aktuella området.

Rapporten är författad och sammanställd av en grupp forskare vid Luleå tekniska universitet.

I rapporten konstateras att det arkeologiska forskningsläget i Norrbottens län är eftersatt på grund av den bristfälliga förekomsten av arkeologiskt material.

Politisk makt

JK passar också på att kommentera den forskning som skett inom området:

”Enligt forskningens narrativ var alltså samerna först på plats i det som i dag anses vara traditionellt samiskt territorium. Under 2000-talet har ett flertal forskare problematiserat kring den arkeologiska forskningens kategoriserande av arkeologiska fynd som tillhörande särskilda etniska grupper. Dessa forskare har också uppmärksammat riskerna som följer av att arkeologi ges politisk relevans och makt när det till exempel gäller urfolksrätt och minoritetsrätt.”

Väl representerade

JK menar att de renskötande samerna är väl representerade inom forskningen medan andra samer och lappmarkernas övriga befolkning inte är lika väl kartlagda.

Foto: Lars-Henrik Andersson

JK riktar samtidigt kritik mot den moderna forskningen:

”Under de senaste 20-30 åren har postkolonial teori och urfolksmetodologier blivit tongivande inom forskningen som rör lappmarkernas befolkning. Forskningen har därmed bedrivits utifrån en uttalad politisk agenda vilket riskerar att färga det resultat som viss forskning har lett fram till.”

Onyanserad forskning

Vidare skriver JK att onyanserad forskning leder till att andra markanvändare än dem som staten klassificerat som ”svenskar”, ”nybyggare” eller samer riskerar att utelämnas.

”Forskningen har även genomgående tillskrivit en specifik etnicitet till människor som ägnat sig åt en viss markanvändning, när det mest relevanta snarare borde ha varit vilken näring som utövats.”

Finskspråkig befolkning

Staten menar därför att det finns skäl att nyansera den historiebeskrivning som Talma sameby har lämnat och skriver:

”Till skillnad från det område som prövades i Girjasmålet har det på det nu aktuella området sedan lång tid tillbaka funnits en finskspråkig befolkning som jagat och fiskat, men även drivit jordbruk. Dessa folkgruppers nyttjande av marken har i många fall inte synliggjorts i tidigare forskning, men har utgjort en del av den konkurrerande markanvändning som förekommit på området.”

Inte synliggjorts

JK anser att det från sen järnålder genom medeltiden även funnits en kontinuerlig markanvändning på området av finskspråkiga grupper: kväner, tornedalsbönder och birkarlar, som också ägnat sig åt bland annat jakt och fiske.

”Detta förhållande är av vikt vid bedömningen av den konkurrerande markanvändningen under den tid då Talma sameby menar att den på urminnes hävd upparbetade ensamrätten till jakt och fiske har uppkommit. Finskspråkiga grupper har också fortsatt att finnas på området men har till följd av den rådande historiebeskrivningen inte synliggjorts.”

Frågan om fjälljakten

Januari 2020: Högsta domstolen, HD, ger Girjas sameby rätt mot staten. Samebyn får ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket på sitt område.

Maj 2021: Regeringen tillsätter Renmarkskommittén som är en parlamentariskt sammansatt kommitté. Kommittén fick uppdraget att analysera det samiska folkets rätt till jakt och fiske såväl för de samer som i dag är medlemmar i samebyar som för dem som inte är det.

Maj 2022: Talma sameby stämmer staten för att få exklusivitet vad gäller jakt- och fiskerättigheter.

Juni 2022: Regeringen beslutar att Renmarkskommittén ska, utöver samernas rättigheter, även ta hänsyn till den övriga lokalbefolkningens, däribland den nationella minoriteten tornedalingar, och övriga invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska.

Augusti 2023: Renmarkskommittén överlämnar delbetänkandet till regeringen.

December 2023: Staten genom JK lämnar in ett yttrande i målet där Talma sameby stämt staten.

Urminnes hävd

Urminnes hävd förutsätter att någon har besuttit eller brukat mark under en längre tid (cirka 90 år) utan att detta har ifrågasatts av staten eller någon annan.

Källa: Renmarkskommittén

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev