I Sverige har vi en politiskt beslutad och genomförd ordning där rovdjursförvaltningen till stor del är regionaliserad. Det är länsstyrelserna som, efter delegation från Naturvårdsverket, beslutar om bland annat licensjakt på varg.

Även länsstyrelserna ska utöva sin makt under lagen, som i detta fall utgör nationell lagstiftning som i sin tur genomför EU-lagstiftning.

De beslut som myndigheter fattar ska alltid rymmas inom de lagkrav som finns.  

Central uppgift

Precis som Jonas Johansson skriver i debattartikeln Naturvårdsverket underminerar demokratins rättsprinciper är vår centrala uppgift att genomföra och följa de beslut som har fattats av regering och riksdag. 

De beslut om licensjakt på varg som länsstyrelserna just fattat inför 2024 är grundade i förutsättningen att vargen ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. 

Begränsade möjligheter

Varg är en strikt skyddad art och möjligheterna att inom lagens ramar göra undantag från det strikta skyddet är begränsade. Att som myndighetschef bortse från den juridiska förutsättningen vore både fel och otänkbart. 

Om vi medvetet skulle bryta mot dessa lagkrav skulle konsekvenserna för den svenska rovdjursförvaltningen kunna bli påtagliga. 

Skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i rovdjursförvaltningen. Genom att fatta myndighetsbeslut inom ramen för de lagkrav som finns, värnar vi myndigheter om skyddsjakten och licensjakten så att de kan genomföras både på kort och lång sikt.

Svårt dilemma

Jag medger att det som myndighetschef är ett svårt dilemma att hantera myndighetsutövning under en strikt EU-reglering, samtidigt som frågorna möts av så starka politiska förväntningar i den svenska debatten. 

Besluten som myndigheterna fattar i nuläget bygger på uttolkning av nu gällande lag. Samtidigt följer vi noggrant och bistår i utvecklingen av förvaltningen.

Arbetar aktivt

Förvaltningen står inte still. Regeringen har bland annat relativt nyligen beslutat att ge oss i uppdrag att utreda vad som skulle krävas för att lägstanivån (det så kallade referensvärdet) för vargens gynnsamma bevarandestatus skulle kunna sänkas. 

Vi arbetar aktivt med uppdraget som kommer att redovisas i juni 2024.

Fram tills dess att ett nytt referensvärde eventuellt beslutas är det befintliga värdet utgångspunkten i förvaltningen.  

Välkomnar översyn

Naturvårdsverket har vidare noterat att EU-kommissionen har påbörjat ett arbete med att se över vargens skyddsstatus. Vi välkomnar en sådan översyn eftersom vi tänker att de juridiska ramarna behöver ses över i takt med att förutsättningar förändras. 

Om kommissionens arbete efter demokratisk förankring i ministerrådet och EU-parlamentet leder till förändrade juridiska förutsättningar som påverkar möjligheten att förvalta vargstammen genom jakt, kommer vi självklart att bidra i genomförandet av sådana förändringar.

Yttersta vikt

Avslutningsvis instämmer jag i Jonas Johanssons ståndpunkt att det är av yttersta vikt att vår demokrati fungerar på alla nivåer. 

Om jag eller den myndighet som jag företräder inte följer de lagar som beslutats i våra demokratiska institutioner, undermineras förtroendet för hela systemet. 

Björn Risinger
Generaldirektör Naturvårdsverket