Vi ser redan hur obstruktionen av riksdagens rovdjursbeslut pågår för fullt. I täten går Naturvårdsverket som beviljar jakt på 30 vargar med jakttid och detaljregleringar kring hur jakten ska utföras så att avskjutningsmålen blir omöjliga att nå.
Man har dessutom satt nivån på avskjutning så lågt att det inte påverkar vargstammen för de som har problem med dem. Det var ett av syftena med riksdagsbeslutet, vilket Naturvårdsverket tydligen bortser ifrån.
Det är tämligen uppenbart att verket inte vill ha någon avskjutning alls, om man granskar förutsättningarna för hur jakten ska bedrivas.

Tar till lögner
De så kallade naturvårdsorganisationerna gör allt för att stoppa jakten. Man tar till vilka brösttoner som helst och i vissa fall rena lögner. Allt för att se till att vargstammen får fortsätta att växa ohämmat.
Överprövningarna kommer av taktiska skäl att inkomma i ett så sent skede som möjligt, i syfte att rättsprocesserna i de olika instanserna, genom inhibition av beslutet, ska förhindra att jakten genomförs. Så kommer det sannolikt sluta om man ser till historiken.

Lojala jägare?
Då återstår jägarorganisationerna, Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund, vad kommer de att göra? Vi hör redan signaler om at länsorganisationer inte avser delta i någon vargjakt, då man anser att den lilla avskjutning som beviljas saknar betydelse för att lindra de problem som vargstammen orsakar.
Man kan med viss fog fundera på varför jägareförbunden ska vara lojala med riksdagsbesluten när de andra aktörerna inte är det? Har vi någon fördel av att följa demokratiskt fattade beslut? Uppenbarligen inte, eftersom obstruktion verkar vara det som fungerar bäst.
Kanske skulle jägarna som kollektiv tjäna mest på att obstruera genom att inte jaga varg, inte jaga vildsvin, inte jaga mårdhund, inte göra eftersök eller hålla nere klövviltstammarna över huvud taget?
Då skulle vi i och för sig sänka oss till Naturvårdsverkets och dess allierade i miljörörelsens syn på demokratin, men det är kanske det som krävs?

En stor fråga
Jag tycker faktiskt att frågan är större än att bara handla om vargstammens storlek. Det är en viktig demokratifråga som ytterst handlar om folkets makt.
Har vi fullständigt tappat respekten för fattade riksdagsbeslut? Eftersträvar vi någon form av juridisk anarki i stället för demokrati, där varje beslut överklagas och i värsta fall inte kan genomföras?
Vargfrågan är den första frågan där utvecklingen gått så extremt snett. Vilken fråga blir nästa på dagordningen? Jag är rädd att vargfrågan bara är början på vad vi har att vänta oss när det gäller missbruk av det förvaltningsrättsliga systemet.

Demokratiproblem
Med den nuvarande möjligheten för generaldirektörer att fatta beslut som definitivt kan ses som protester mot riksdagsbeslut, och de möjligheter som finns att förhindra att demokratiskt fattade beslut genomförs, så undrar jag varför i hela friden vi lägger våra röster på riksdagsledamöter som uppenbarligen kan köras över hur enkelt som helst.
En känd representant för Rovdjursföreningen sa: ”Det här är ju ett beslut som man inte behöver ta så allvarligt på. Det här är ju ett politiskt beslut.”
När jag hör sådana uttalanden blir jag mörkrädd.
Tyvärr sammanfattar han miljörörelsens inklusive Naturvårdsverkets syn på demokratin. Så uppfattar i alla fall jag deras samlade agerande fram till dags dato.

Björn Isaksson
Bottnaryd