Älgjakten på statens mark ovan lappmarksgränsen och på renbetesfjällen kan komma att upplåtas av samebyar i framtiden. I förslaget till delbetänkande som Svensk Jakt tagit del av framgår att ”… en på urminnes hävd grundad jakträtt omfattar allt jaktbart vilt.”

– Vi tar inte ställning till älgjakten i delbetänkandet. Däremot gör vi en bedömning av Girjasrättens kvalité, att det innefattar jakträtt på allt jaktbart vilt. Men det föranleder inga förslag till förändrad lagstiftning i nuläget, säger Eric M Runesson.

Girjasdomen gav samebyn ensamrätt i förhållande till staten att upplåta småviltjakten inom sitt område.

Bör bytas ut

Svenska älghundsklubbens ordförande Matts-Olof Mattsson tycker att Eric M Runesson borde bytas ut mot en, som han anser, opartisk utredare. I och med att Runesson är ledamot i Högsta domstolen, HD, så är han därmed färgad av HD:s dom i Girjasmålet, resonerar Mattsson.

– Det är inte jag som utsett mig till ordförande. Det är väl något han får ta med regeringen i så fall. Det är regeringen som utsett mig som ordförande och jag har inte bedömt mig som jävig eftersom jag inte satt med som domare i Girjasmålet, säger Eric M Runesson.

Delbetänkandet

I måndags hölls ett möte med Renmarkskommittén där parlamentariker och sakkunniggrupp deltog. Vad mötet landade i vill Runesson inte gå in på.

Enligt vad Svensk Jakt erfar skulle dock sekretariatets förslag till delbetänkande diskuteras. Ett förslag som genom en tillfällig lagstiftning skulle ge alla samebyar ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket. Däremot ska samebyarna upplåta till andra om det inte finns sakliga skäl som talar emot.

Ringa störning

Dessutom föreslås en ändring där renskötseln bara ska kunna tåla ringa störning mot dagens ”avsevärd störning”.

– Sekretariatet har skissat på en tankegång, men om det blir en del av delbetänkandet eller föremål för kommande diskussioner och en bred allmän debatt, det vill jag inte föregripa. Jag hoppas delbetänkandet kommer följas av en bred diskussion utanför kommittén och expertgruppen, som får pågå under den tid vi jobbar med huvudbetänkandet – det skulle jag tycka vara bra, säger Runesson.

Men samtidigt föreslår ni ju en tillfällig lagändring under den tiden, som ger samebyarna ensamrätt att upplåta småviltsjakten?

– Just det. Den tillfälliga lagen måste förhålla sig till Girjasmålet och de rättigheterna. I dag går ju inte Girjasdomen och rennäringslagens skrivningar ihop. Den sameby som visat sig ha bättre rätt än staten att upplåta jakten och fisket inom samebyns område ska också ha det enligt lagen, säger Eric M Runesson.

Lokala modeller

Han uppger att han inte är främmande för lokala förvaltningsmodeller.

– Vi tittar nu på Arjeplogsmodellen, som handlar om en lokalt förankrad förvaltningsmodell. Där måste i så fall lagtexten ändras så den fungerar. Det finns tankar där som skulle kunna fungera, säger Eric M Runesson, som inte vet om ett sådant förslag hinner komma med i delbetänkandet.

Han betonar att tankarna om en lokal förvaltningsmodell först ska granskas av expertgruppen.

Eric M Runesson säger också att slutjustering av delbetänkandet kommer att ske enligt plan i mitten av juni om de ska hinna med att lämna över det till regeringen senast sista augusti i år.

– Vi jobbar jättehårt nu, säger Runesson.

Han tillägger att han är förhoppningsfull och ser positivt på att kunna presentera ett delbetänkande i augusti.

– Men jag ska inte föregripa vad parlamentarikerna till sist kommer att säga, säger Eric M Runesson.

Varit bekymrad

Han berättar vidare att han varit bekymrad över att debatten i frågan ska ”sticka iväg” och utmynna i en dålig tonalitet.

– Jag är inte emot en debatt. Tvärtom hoppas jag på breda diskussioner och debatter där bästa argumenten ska vinna och då måste de som ger sig in i debatten förstå att det finns vissa lagliga begräsningar för vad politiken kan besluta. Det är vad vi har att förhålla oss till. Det är en sådan debatt jag vill ha. Jag vill inte ha en debatt med osakligheter och påhopp, säger Eric M Runesson.

Parlamentarisk

Älghundsklubbens ordförande Matts-Olof Mattsson anser att Renmarkskommitténs sekretariat inte bara borde bestå av jurister.

– Den här utredningen innehåller mycket juridik och svår juridik där det gäller att ha kläm på både grundlagarna, diskrimineringsförbud och folkrätten. Det är regeringen som gjort bedömningen att sekretariatet ska vara ”juristtungt”. Själva beslutsfattandet ligger i kommittén och den är parlamentarisk, säger Eric M Runesson.