Tobias Indén, docent i rättsvetenskap vid Umeå universitet, har ifrågasatt Girjasdomens prejudikatvärde. Foto: Mostphotos, Lars-Henrik Andersson & privat

Del 6: Så kan fjälljaktsfrågan lösas juridiskt

Premium

Tobias Indén, docent i rättsvetenskap vid Umeå universitet, har ifrågasatt Girjasdomens prejudikatvärde. Han menar att om bara den demokratiskt stiftade rennäringslagen följs så är det glasklart att det är staten som ska upplåta jakten.


Vem har rätt att upplåta jakten i fjällvärlden? Staten eller samebyarna? Och vilka kommer ha möjlighet att jaga i fjällen i framtiden? Vi gav oss ut på en månghundraårig resa, från nutid tillbaka till 1500-talet för att försöka bringa klarhet i frågan. Det visade sig att svaret är långt mer komplicerat än vad både Girjasdomen och Renmarkskommitténs promemorior ger sken av.


– Högsta domstolen har slagit fast den historiska beskrivningen i Girjas och domen kommer gälla till dess lagstiftarna eventuellt beslutar något annat, säger han.

Ensam upplåtelserätt

I fallet med Girjas fastslog Högsta domstolen att samebyn har ensam upplåtelserätt gällande jakten och fisket, och det har samebyn fått genom urminnes hävd.

Han vill ge samebyarna ensamrätt till jakt och fiske: ”Stor oro i jägarkåren”

– Men det betyder inte att en domstol inte kan komma till en annan slutsats i ett annat mål med en annan sameby. Därför är nog Eric M Runessons slutsatser på gränsen till lite förhastade. Högsta domstolen prövade inte om den bestämmelse i rennäringslagen som slår fast att en sameby inte får upplåta rätten till jakt och fiske hindrade Girjas från att göra just det. Anledning till att Högsta domstolen inte prövade frågan var att domstolen är bunden av vad parterna anför i processen, säger Tobias Indén.

Märkligt agerande

Tobias Indén

I målet anförde nämligen staten att det förbud för samebyar att upplåta rätten till jakt och fiske som finns i rennäringslagen, inte skulle tillämpas för det fall samebyn skulle ha rätt att upplåta jakt och fiske enligt urminnes hävd.

Det tycker Tobias Indén var ett märkligt agerande av staten.

– Jag förstår inte varför staten inte vill tillämpa rennäringslagen i processen. Dessutom framkom i Girjasdomen att de bestämmelser i rennäringslagen som hindrar samebyar från att upplåta rätten till jakt och fiske vare sig strider mot regeringsformen eller våra internationella åtaganden.

Inte prejudicerande?

I fallet med Talma sameby hävdar staten att det funnits en konkurrerande markanvändning. Och om en domstol också anser det, ja då faller de skäl som fick Högsta domstolen att döma till Girjas fördel. Med andra ord blir Girjasdomen i så fall inte särskilt prejudicerande.

Avgörande faktor

Frågan som blir avgörande i fallet med Talma sameby är alltså om staten kan övertyga domstolen om att det i området funnits fler befolkningsgrupper än samer som nyttjat markerna för jakt och fiske.

I stämningsansökan läggs fokus på samers rätt till jakt och fiske. I fallet med Girjas är det dock endast samebymedlemmar som är direkt berörda av HD-domen.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev