Kritik riktas både mot utredningens direktiv och sammansättningen av Renmarkskommittén, som enligt Svenska kennelklubben inte uppfattas som legitim med hänsyn taget till alla medborgares intressen och rättigheter.

Stora organisationer kräver ändringar i direktiven om fjälljakten

Renmarksutredningen ska via en parlamentariskt sammansatt kommitté lämna förslag till en ny renskötsellag, samt analysera det samiska folkets rätt till jakt och fiske på statens mark.

Många berörs

Kennelklubben ser uppenbara problem med utredningens direktiv, som på många sätt kan påverka stora folkgruppers intressen.

”Frånvaron i direktivet av hänsynstagande även till den övriga lokalbefolkningen, bland annat den nationella minoritet som talar meänkieli, föranledde ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen. Den 16 juni, 2022, beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén. Kommittén ska enligt detta ta hänsyn till såväl samernas rättigheter, som den övriga lokalbefolkningens kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet, som skogsbruk och turism. Till kommitténs arbete har knutits dels en grupp av sakkunniga, dels en expertgrupp. Den förstnämnda består av tio personer och den samiska minoriteten är kraftigt överrepresenterad med åtta ledamöter,” skriver Kees de Jong, VD, Thomas Uneholt, ordförande, och Magnus Jensen, ordförande i Svenska kennelklubbens jakthundskommitté.

Tydliga och omfattande effekter

De ser en överhängande risk för att Renmarkskommitténs slutsatser följer domen i Girjasmålet, och det kan få mycket negativa effekter för all träning, jaktprov samt småviltsjakt med hund i renbetesland. Oron i Svenska kennelklubbens anslutna special- och rasklubbar är stor att även viktiga verksamhetsområden som trafikeftersök, avelsutvärdering, rekrytering av brukshundar samt träning och tävling med draghundar kan komma att äventyras.

Fjälljakten hotas, men utredningen kan även påverka annan verksamhet där hundar används. Foto: Kjell-Erik Moseid

Går att samverka

Livet med hund är för många en förutsättning för att bo i norra Sverige.

”Svenska kennelklubben anser därför att det är viktigt att utredningen verkligen tar alla medborgares intressen i beaktande, däribland våra medlemmars intressen. Det kan bara göras om alla berörda verkligen får komma till tals, på någorlunda lika villkor. Vi menar att målet måste vara att alla människor som bor i de aktuella områdena ska kunna samexistera och samarbeta. Vi har förståelse för och bejakar de renägande samernas rätt att bedriva rennäring och vi förstår de svårigheter som andra aktiviteter i renbetesområdena kan utgöra. Men vi tror att det med dagens tekniska utveckling går att lösa detta så att vi kan samexistera och undvika de konflikter som oundvikligen uppstår när en grupp kraftigt gynnas på andras bekostnad,” skriver de tre företrädarna.

Tid för eftertanke

Peter Kullgren.

Uppdraget som berör vilka delar av statens mark där samebyarna ska ha ensamrätt till jakt och fiske ska redovisas senast den 31 augusti 2023. Kennelklubben menar i sin skrivelse till landsbygdsministern att den inkluderande dialog som skulle ligga till grund för förslaget inte har genomförts på det sätt som presenterades i direktivet, och kräver att slutredovisningen flyttas fram.

”Den 20 mars har Renmarkskommittén sitt nästa möte och snart är sommaren här då delbetänkandet ska färdigställas för att redovisas senast den 31 augusti. Vi menar att det för närvarande råder alltför stor osäkerhet kring den uppfattade legitimiteten i deluppdraget. Datumet bör därför skjutas fram och hela resultatet redovisas samtidigt den 20 maj, 2025. För att stärka legitimiteten i ett framtida förslag bör även kommitténs och arbetsgruppernas sammansättning ses över för att bättre representera alla intressenter.”

Hela hemställan kan du läsa här.