Polisen sköter sedan ett par år tillbaka besiktningen av skjutbanor runt om Sverige.

Tidigare utfördes arbetet av extern, civil besiktningspersonal. Polisen hade dock ansvaret för besiktningen. Det var också för ett par år sedan som det uppstod problem kopplade till besiktningar av jaktskyttebanor. Inom flera polisregioner, främst i norr, hade polisen inte genomfört de besiktningar av skjutbanor som de ska göra vart femte år. Detta medförde att flera jaktskyttebanor fick skjutförbud när tillståndstiden gick ut.

Arbetsgrupp

Anledningen till de uteblivna besiktningarna var främst att polisen inte hann utbilda tillräckligt många i personalen som kunde besikta skjutbanor, bland annat på grund av Covid 19. Samtidigt underkändes en del jaktskyttebanor med akustiska markeringssystemen. Detta eftersom polisen ansåg att det fanns en rikoschettrisk i höjdled som krävde högre kulfång.

Polisen stoppar träning vid jaktskyttebanor

Magnus Roos, polisinspektör i region väst, jobbar på rättsenheten har suttit med i en arbetsgrupp tillsammans med jägar- och skytteorganisationer för att ta fram ett nytt underlag för säkerhet på skjutbanor.

Delade meningar

Det råder delade meningar om rikoschettrisken vid träff i en tavelkonstruktion av trä.

Den grupp som arbetat med Polisens nya säkerhetsregler begärde in synpunkter från Fortifikationsverket (som äger försvarets skjutbanor).
”Er frågeställning avseende träff mitt i eller kantträff har i ovanstående material ingen betydelse. Inom V/Vh (sid- och höjdspridning) vid skjutning mot mål av konstruktion enligt ovan kan ett q-värde bortses från.”

Ett q-värde är riskvinkeln för studs.

Stommar av träläkt

Det materiel som Fortifikationsverket hänvisar till är stommar av träläkt till målmateriel som är konstruerad i dimensionerna 25×25 millimeter alternativt 25×45 millimeter.
Fortifikationsverkets skrivelse till Polisen:

”Man genomförde ett antal test- och försök under mitten av 1990-talet (ej vetenskapliga). Resultaten gav vid handen att läkt av nedan nämnda dimensioner inte ger uppkomst av rikoschetter (Q 400), vid beskjutning med helmantlad blyad normal ammunition 5,56×45, 6,5×55, 7,62×51 samt 9×39.”

Polisen: Vi gör ingen ny tolkning av bestämmelserna

– De här uppgifterna som vi fick ingick i ett projektarbete som vi avslutade för ett år sedan. Vi väntar på att vår polisledning ska fatta ett beslut. Det handlar om säkerhetsregler på skjutbana, säger Magnus Roos.

Egna regler

Alltså. Det finns säkB2015 som tagits fram av bland andra Jägareförbundet och Sportskytteförbundet. Det är den Polisen lutar sig mot vid sina besiktningar. Samtidigt har dessa intresseorganisationer tagit fram nya säkerhetsbestämmelser SäkB 2020, som dock inte Polisen vill använda. I stället föredrar polismyndigheten SäkB 2015 och egna säkerhetsregler.

Det är de senare som nu reviderats men som ännu inte är beslutade.

Olika syn

Samtidigt uppger Magnus Roos att Polisen alltjämt kommer utgå från att en träff i trä kan ge rikoschett i upp emot 22 graders vinkel.

– I arbetet med säkerhetsregler har sportskytteförbund och jägarförbund deltagit och flera av deras förslag har vi inte haft några synpunkter på, säger Magnus Roos.

Myndighet backar: Klart för handel med ljuddämpare

Däremot har sportskyttar och jägare inte samma syn på rikoschettrisken som polismyndigheten.

– Kan man redovisa undersökningar som visar att rikoschettrisken är en annan än 22 grader så tittar vi gärna på det. Tyvärr har vi inte kommit i mål med frågan, säger Magnus Roos.

Vid årsskiftet

Lars Björk.

Lars Björk, jaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet, berättar att Polisens förslag till säkerhetsbestämmelser ska gå ut på remiss och är tänkta att träda i kraft vid årsskiftet.

– Vi har varit med framtagandet av bestämmelserna och vi är inte helt överens med Polisen, säger Lars Björk.

Det handlar om olika syn på rikoschettrisken och vinklar.

– Vi har gjort tester tillsammans med BAE System som vi delgett Polisen. Testerna visar på väldigt liten avvikelse, man sex grader, med mantlad klass 1-kula i virke upp till 44 millimeter. Det som kan ge större avvikelser är en omantlad .22-kula, men den avvikelsen går att förhindra med en trekantlist, som inte styr ut kulan lika mycket, både vad gäller i höjd och sida, säger Lars Björk.

Kan inte ske

Efter testerna kan han konstatera att avvikelser på 22 grader inte kan ske med en mantlad kula.

– Jag vet försvaret gjort egna tester som inte visar någon risk för rikoschett på 22 grader, säger Lars Björk.

”Inte helt överens”

Han berättar att det finns mycket att anmärka på vad gäller Polisens besiktningar av skjutbanor.

– Vid några besiktningar har polisen angett saker som inte finns i SäkB. Vid några tillfällen när de mätt höjden på kulfånget två gånger så har de fått olika resultat. Det har varit mycket diskussioner med Polisen och vi är inte helt överens och kommer nog inte komma överens i vissa frågor, säger Lars Björk som berättar att Jägareförbundet kommer i remissvaret till Polisen framföra sina synpunkter.