Här har tåget kört på älg. Över området cirkulerar korparna. Bilden är tagen vid en järnvägsövergång i gränstrakterna mellan Västerbotten och Norrbotten vintern 2021. Kanske kan älgolyckorna minska i framtiden med hjälp av människoröster från högtalare. Foto: Lars-Henrik Andersson
Ljudskrämmor med människoröster ska minska viltolyckor på järnväg
Människoröster från högtalare kan skrämma bort älgar från järnvägsspår. Det visar ny forskning från Statens lantbruksuniversitet, SLU.
Enligt studien är människoröster mer effektivt än både hundskall och tågets varningshorn. I en annan studie har forskarna tittat på hur älgar och rådjur beter sig när tåget närmar sig. Tidig varning är viktigt. Förhoppningsvis kan resultaten från dessa studier användas för att minska viltolyckorna på järnväg, skriver SLU på sin hemsida.
– Genom att filma djurens beteende från lokförarnas hytt har vi fått ökade kunskaper om hur bland annat rådjur och älgar reagerar på ankommande tåg. I de allra flesta fall flyr djuren från tåget i god tid, till och med innan de blev synliga på videon, säger Andreas Seiler, forskare på SLU.
Tre av fyra
Under studien skedde sju olyckor med älg och elva med rådjur. Totalt filmades 635 händelser med dessa båda arter. För andra djur gick det inte att upptäcka mönster i beteendet på grund av för få videoinspelningar.
I en studie som nyligen har publicerats jämfördes de älgarnas reaktion vid hundskall, människoröst, fågelsång och tystnad. Högtalaren aktiverades när det var något som rörde sig framför den.
Det visade sig att älgen lämnade saltstenen i tre av fyra fall om den hörde en människoröst. Det var betydligt oftare än när de hörde andra ljud.
– I pågående försök har vi också sett att människoröster fungerar bättre än tågens ljudhorn, säger Andreas Seiler.
Utökade tester
Trafikverket satsar nu på en första fullskalig teststation för att utvärdera om dessa ljudskrämmor kan säkra planpassager för vilt. Inom projektet ska forskarna också testa att fästa skrämselanordningarna på tågen.
– Det är viktigt att hitta nya metoder för att skydda vilt. Stängsel och faunabroar har i regel god effekt och kan med fördel användas på särskilt olycksdrabbade sträckor. Men de är för dyra för att användas överallt. Därför behöver vi även andra, kompletterande och kostnadseffektiva åtgärder säger Andreas Seiler.
Kostnaden för skador på lok, tågförseningar, eftersök av skadat vilt med mera har uppskattats till 1,5 miljarder kronor.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
