Redan för tio år sedan publicerades en forskningsstudie, Strategier för beskattning av älg, med och utan rovdjur av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där såväl varg- som björnforskare var med i forskningsarbetet.

I studien kom forskarna fram till att de stora rovdjuren äter upp hela tillväxten i älgstammen vid en älgstam på 5 älgar per 1.000 hektar, detta räknat på områden med både varg och björn.

Tillåts älgstammen komma ner till den nivån i rovdjursområden kommer stammen alltså inte att öka om rovdjuren finns kvar, även om jägarna helt slutar att jaga älg.
Vid en täthet på 10 älgar per 1.000 hektar kan man via jakt ta ut 1,2 älgar utan att stammen minskar, medan man vid en täthet på 15 per 1.000 hektar kan ta ut cirka 2,6 älgar per 1.000 hektar.

Predation

Vargens uttag i det här forskarexemplet uppgår till cirka 1 älg per 1.000 hektar om vargreviret är 100.000 hektar.

Björnens uttag ligger i SLU-forskarnas beräkning på cirka 0,6 älgar per 1.000 hektar om stammen är 15 björnar per 100.000 hektar. Men forskarna tillägger att i områden med höga tätheter av björn (fler än 30 björnar per 100.000 hektar) ”kan björnens predation vara lika stor eller större än den i ett normalt vargrevir”.

Öka med sex älgar

Studien visar även att för att helt kompensera det samlade predationsuttaget av både björn och varg behöver älgtätheten öka med cirka 6 älgar per 1.000 hektar, till exempel från 5 till 11 älgar per 1.000 hektar.

I beräkningar utgick forskarna från att älgavskjutningen bestod av 50 procent kalv samt att tjurar utgjorde 50 procent av fällda vuxna, vilket resulterade i att könskvoten bland vuxna älgar i den överlevande populationen var jämn eller hade en liten övervikt för kor.

Vargpredation

Flest älgar dödar vargarna på sommaren. Det beror på att årskalvarna, som enligt forskningen vid den tidsperioden utgör 90 procent av alla dödade älgar, då är mindre och därmed erbjuder en mindre mängd biomassa per dödad älg än under vintern.

Vargarnas älgpredation är högst på sommaren. Foto: (i hägn) Ingemar Pettersson

Intervallet mellan vargdödade älgar under sommaren uppgick till i medeltal 2,0 dagar, men det är betydligt kortare i början av sommaren när kalvarna är små. Detta intervall ökar sedan med tiden fram till månadsskiftet september/oktober.

En vargflocks predationstakt under vintern låg i medeltal på en dödad älg per 4,1 dagar.

Enligt vargforskningen finns inget samband mellan flockstorlek och hur ofta en vargflock dödade älg, varken för vintern eller för sommarperioden. Däremot tycks stora vargflockar äta upp mer av sina byten.

Mindre vargrevir

Notabelt är att forskarna i sin studie från 2011 räknade med att ett vargrevir i medeltal var 100.000 hektar. I dag kan det regionalt finnas både två och ibland tre vargrevir på samma yta. Det här betyder att dagens lokalt mycket täta vargstam får en större påverkan på älgstammen än tidigare. Detta eftersom ett vargrevir dödar i snitt 120 älgar per år, oavsett revirets storlek.
Till ytan mindre vargrevir får alltså en större påverkan på den lokala älgstammen eftersom de dödar lika många älgar, men på ett mindre område.

Björnpredation

Hur stor är då björnarnas predation? Vid studien 2011 användes beräkningar om ett uttag på 6,8 kalvar och 1 vuxen älg per år och vuxen björn. Och den siffran har fortsatt stöd från forskningen.

– Generellt har vi i princip samma predation på älgkalv i olika studier, cirka 7–8 per vuxen björn och år. Och då kan man kanske räkna med att cirka 60 procent i denna kontext är vuxna björnar, säger Jonas Kindberg, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och ansvarig för det Skandinaviska björnprojektet.

I områden med höga tätheter av björn kan björnens predation vara lika stor eller större än den i ett normalt vargrevir. Foto: Kjell-Erik Moseid

Variationen mellan olika individer och år är dock stor. Ibland dödar en björn upp till 15 älgkalvar, för att året efter kanske bara ta någon enstaka eller ingen alls.

Jonas Kindberg.

– Effekten av björnpredation blir stor om älgstammen är väldigt låg och relativt liten när älgstammen är mer normal. Naturligtvis har strukturen på älgstammen också betydelse. Björnen tar i huvudsak kalvar under perioden maj till början av juni, förklarar Jonas Kindberg.

– Vi kommer att studera älgpredation i brandområdet de kommande åren där vi har de märkta älgarna, fortsätter han.

Studie i brandområde

Studierna av älgpredationen i brandområdet Jonas Kindberg hänvisar till är forskningsprojektet Viltsamverkan i brandens spår. Där har ett stort antal älgar fått gps-halsband i det område vid Kårböle i Ljusdals kommun som drabbades hårt av skogsbränder sommaren 2018. I området finns väldigt gott om björn samt två vargrevir.

Forskningsprojektet inleddes 2020 och ett första resultat från projektet har nu publicerats. Resultatet visar att av de 24 årskalvar som 17 gps-märkta kor födde under våren och försommaren 2020 var en kalv död vid första fältbesöket.

Få kalvar överlevde

Av de kvarvarande 23 årskalvarna kunde forskarna dokumentera endast tre kalvar som ännu var vid liv när älgjakten började hösten 2020, plus två kalvar med vilka de inte kunde observera någon ko.

Sammanlagt ger detta en sommaröverlevnad av älgkalv på blygsamma 13 eller 17 procent (3/23 respektive 4/23).

Hög kalvdödlighet i forskningsprojekt

Av de 14 årskalvarna som försvann under sommaren misstänker forskarna starkt predation, detta enligt älgkornas rörelsemönster. För två fall kunde de till och med verifiera björnpredation i fält tack vare fynd av rester av de döda kalvarna.

Även varg

Utöver björn har studieområdet två olika vargrevir. Under överlevnadskontrollen sommaren 2020 kunde forskarna inte bekräfta någon vargpredation på märkta kalvar, men heller inte utesluta detta.

Professorns råd till älgjägare i rovdjursområden