Publicerad 10 september 2020 - 13:28

De märkta korna fick 24 kalvar. När älgjakten inleddes levde endast tre av dem. Foto: Jan Henricson

Hög kalvdödlighet i forskningsprojekt

Premium

Av 24 födda älgkalvar i maj levde endast tre i början av september. De nedslående siffrorna rapporteras inom projektet Viltsamverkan i brandens spår som pågår i de stora brandområdena i Ljusdals kommun.

Efter de omfattande skogsbränderna i Hälsingland sommaren 2018 inledde Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, forskningsprojektet Viltsamverkan i brandens spår. Ett syfte är att undersöka hur skogsbränder påverkar hur älgar utnyttjar ett område.

I mars i år märkte projektet 18 älgkor, att följa under kalvning och under sommarmånaderna för att bland annat få svar på dödligheten bland kalvarna. 17 av korna kalvade i maj, de flesta under dagarna 12–19 maj.

Forskarna hittade 24 kalvar varav en låg död på kalvningsplatsen. Nu konstaterar man att det gått mycket dåligt för kalvarna, då det i början av september endast fanns tre kalvar kvar.

 

Efter de omfattande skogsbränderna i Ljusdals kommun sommaren 2018 inleddes forskningsprojektet Viltsamverkan i brandens spår. Foto: Olle Olsson

Efter de omfattande skogsbränderna i Ljusdals kommun sommaren 2018 inleddes forskningsprojektet Viltsamverkan i brandens spår. Foto: Olle Olsson

Siffrorna ska tas med en nypa salt, skriver projektet på sin Facebook-sida, men någon stor skillnad mellan denna preliminära siffra och den faktiska förväntas inte.
Redan tidigt konstaterades att några av kalvarna med stor sannolikhet blivit tagna av björn, genom observationer på platsen. Att predation har spelat stor roll för den höga dödligheten, tror också viltforskare Göran Ericsson vid SLU.

Efter skogsbränderna – bara minnen, aska och kostnader återstår

– Det här bekräftar de iakttagelser som tidigare gjorts av Skandinaviska björnforskningsprojektet i Noppikoski i Orsa kommun. Där konstaterade man en mycket hög björnpredation på älgkalv, säger Göran Ericsson.

 

Tråkiga forskarsvar

Göran Ericsson understryker att forskningen i Hälsingland ännu är i sin linda, och att ett års studier inte är tillräckligt för att dra några säkra slutsatser. Som bekant finns det också varg i Hälsingland, men vilken betydelse förekomsten av sådana haft på kalvdödligheten vet inte forskarna.

Gott om älg i brandhärjat område

Göran Ericsson. Foto: Jenny Svennås-Gillner

– Jag får ge lite tråkiga forskarsvar på dina frågor. Det är för tidigt att säga något säkert, utan det här måste följas upp kommande år. Älgobsen som görs under inledningen av älgjakten, i och omkring brandfälten, blir mycket intressant som komplement till de resultat vi har från överlevnaden för de märkta kornas kalvar, säger Göran Ericsson.

 

Resurser sparas

Från Noppikoski finns belägg för att predationen skiljer sig åt mellan åren. Man såg också hur älgkor som mist sina kalvar tidigt efter kalvningen, i högre grad än annars fick dubbelkalvar året efter.

– Det beror på att de sparar på sina resurser genom att inte behöva dra fram någon kalv. Vi har också sett att den växtlighet som kommer på brandfälten lockar till sig älg. Något som tyder på att fodret håller hög kvalitet, vilket också borde påverka hur många kalvar korna får, säger Göran Ericsson.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Webbfrågan

Vad krävs för att du ska acceptera att det flyttas vargar till området där du bor?

Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram