Peter Eriksson är 61 år gammal, bosatt i jämtländska Skyttmon och har sedan 2011 suttit i Svenska Jägareförbundets styrelse. Nu tar han över ordförandeklubban efter Torbjörn Larsson.

Svenska Jägareförbundet består av 22 länsföreningar.

Vid den gångna helgens årsstämma ville elva av dem se Peter Eriksson som ordförande, medan de resterande elva förespråkade Henry Sténson.

Två tydliga fraktioner

Förbundet är delat i två tydliga fraktioner, och under stämman syntes inga tendenser till några uppmjukade relationer dessa två parter emellan.

På ena sidan, ”Team Eriksson”: Jägareförbundets länsföreningar Mitt Norrland, Västerbotten, Gävleborg , Uppsala län, Gotland, Stockholms län, Södermanland, Västmanland, Östergötland, Västra Götaland Väst och Skaraborg.

På den andra, ”Team Sténson”: Länsföreningarna Dalarna, Värmland, Örebro län, Norrbotten, Blekinge, Jönköpings län, Kalmar län, Södra Älvsborg, Kronoberg, Halland och Skåne.

”Vi ska göra en analys”

Den nyvalde förbundsordföranden Peter Eriksson och den övriga förbundsstyrelsen har således en svår uppgift framför sig.

Har du, under dina år i förbundet, upplevt något liknande?

– Nej, aldrig. Det är tragiskt och väldigt olyckligt att det blivit så här.

Varför har förbundet hamnat i den här situationen?

– Bra fråga. Om vi vetat det hade vi sluppit den här situationen. Jag tror att vi ska göra en analys och gå till botten med det och se vad som hänt, så att vi kan lära oss av historien.

Två tydliga alternativ, understödda av två falanger, ställdes mot varandra under stämman. Vilka är de bärande idéerna för de respektive falangerna?

– Jag har inte varit med så i debatten, jag hade inte tänkt bli ordförande så jag har inte följt det så noga. Det får framtiden utvisa, kan jag tycka. Det är något vi måste titta på.

”Jag vet hur medlemmar tänker”

Du ställde upp och kandiderade i ett mycket sent skede av processen. Varför gjorde du det?

– Jag blev tillfrågad, och då gjorde jag det eftersom den förra motkandidaten hade hoppat av. Jag funderade och så tänkte jag, ”ja, jag gör väl det då”. Nu var det jag som blev vald till ordförande, men situationen hade varit likadan om Henry Sténson fått majoritet. Det hade heller inte varit bra för förbundet.

Peter Eriksson ny ordförande i Svenska Jägareförbundet

Men de som förde fram dig som kandidat, vilken idé hade de? De måste ju i alla fall haft en idé om varför det inte skulle bli den andra kandidaten?

– Jag kan tänka mig att de tycker att jag har erfarenhet, jag har suttit i förbundsstyrelsen i tio år. Jag vet hur arbetet har varit, jag vet hur medlemmar och länsföreningarna tänker. Jag känner som min största uppgift nu att vara ordförande för 22 länsföreningar, det är mitt mål. Jag vill försöka skapa tillit. Nu i början är det viktigt för mig att träffa de som inte ville ha mig. Berätta om vem jag är och vad jag har för tankar och ambitioner.

Hur gör man för att ena förbundet?

– Vi måste mötas. Vi har haft en tid med corona och det är en anledning till att vi inte träffats på länge, och att det blivit motsättningar. Fysiska möten är oerhört viktiga. Det är inga motsättningar i de frågor som ska drivas. Jag vill driva jaktfrågorna för jägarnas och medlemmarnas bästa. Jag kommer att lyssna på alla medlemmar och alla länsföreningar.

Stämman direktsändes och följdes av ett antal medlemmar. Vad tror du att dessa medlemmar tänker om Jägareförbundet nu?

– Jag tror de upplever att det varit kaos. ”Vad är det för förbund som inte kan hantera de här frågorna på ett bra sätt?” Det har varit smutskastning och det är olyckligt.

Henry Sténson, Torbjörn Larsson och Peter Eriksson. Foto: Martin Källberg

Vad är ditt besked till dessa medlemmar?

– Jag är en person som gillar folkrörelsen, det är oerhört viktigt. Jag kommer att göra allt för att lappa ihop det här så bra som möjligt. Det kommer inte att vara gjort i en handvändning. Vi måste träffas och ha dialog, det är jätteviktigt.

Jakten, jägarna och Jägareförbundet är satt under hård press, vilket Henry Sténson underströk i sitt anförande efter ordförandevalet. Samtidigt är båda jägarorganisationerna, Jägareförbundet och Jägarnas riksförbund, djupt splittrade. Vad kan det få för konsekvenser?

– Det får stora konsekvenser. Vi ska inte bråka inbördes, vi måste hålla ihop. Både inom Jägareförbundet, och även söka samförstånd med det andra förbundet. Vi jägare måste stå enade, för de som står emot oss gläds naturligtvis åt den här konflikten. Vi blir ett skadeskjutet förbund. I alla de utmaningar vi har är det djupt olyckligt.

Ingen förankring

Det har varit mycket prat om processen inför stämman. Normalt sett är framtagandet av en ordförande en lång process där namn ska förankras i länen och där medlemmarna ute i kretsarna ska kunna ta del av en kandidats cv. I ditt fall skedde inget sådant. Kan du förstå kritiken mot processen, att ditt namn kastas in i ringen samma dag som stämman hålls?

– Jag har full förståelse för det. Det är olyckligt att det blivit som det blivit. Det har varit många avhopp i processen, där valberedningen hade kunnat göra ett bättre jobb, kan jag tycka. Det är en del i att det är som det är nu.

Hur tänker du hantera den kritiken?

– Jag vill berätta vad jag är för person, vad jag står för, värderingar och så. Jag vill vara en person som lyssnar och tar in, och försöker hjälpa till att lösa de problem vi har. Det är mitt mål.

Sténson lämnade förbundsstyrelsen

Ordförandeskapet i Jägareförbundet kräver en del tid, och än mer så i den situation som nu uppstått. Hur mycket tid räknar du med att lägga på det här uppdraget?

– Jag har möjlighet att lägga den tid som behövs. Jag har ingen anställning och kan lägga hundra procent, och mer än det om så krävs. Och jag tror att det kommer att behövas.

Det framkom under debatten inför ordförandevalet att du tillbringar en stor del av året utomlands. Spelar det någon roll var i världen man befinner sig för att sköta det här jobbet?

– Ja, det tror jag att det gör. Jag kommer inte att ha samma förutsättningar att vara på semester som jag haft tidigare, det är jag fullt medveten om. Jag kommer att finnas här, för medlemmarna och jägarna.

Medlemmar hör av sig till förbundet säger att de ångrar att de betalat in medlemsavgiften, eller att de vill säga upp sitt medlemskap. Vad har du att säga till dem?

– Jag vill mana till eftertanke. Om inte jägarna håller ihop blir jaktmotståndarna glada, då har de nått framgång. Jag kommer att kunna visa att jag vill jaktens och jägarnas bästa. Jag uppmanar till att fortsätta vara med i förbundet, titta på utvecklingen och se vad som händer med förbundet framöver. Därefter kan man ta beslut. Jag tycker att man ska ge det tid.

”Måste lyssna av”

– Jag förstår att man är upprörd just nu, men vänta och se. Min ambition är att försöka läka det här och bli ordförande för 22 länsföreningar, inte för de elva som röstat in mig.

Du nämnde att ni ska analysera: Kommer ni att tillsätta någon form av utredning med anledning av att ordförandevalet gick som det gick och splittringen i förbundet?

– Det är något jag måste ta med mig in i styrelsen. Samtidigt måste jag lyssna av med dem som tycker att de har förlorat i omröstningen, jag kommer att lyssna jättemycket på dem, ta reda på vilka frågor de vill att jag ska driva för att de ska känna sig mer tillfreds.

Den majoritet som fanns vid stämman markerades med eftertryck. Inte i någon fråga syntes någon kompromissvilja, och det är knappast någon bra grund för arbetet framåt?

– Det har försvårat det arbete som styrelsen och jag ska göra framåt.

Bedömer du att förtroendet för Jägareförbundet har skadats?

– Det är jag övertygad om. Nu gäller det att bygga förtroende igen.

Vad kan det innebära, i allmänhetens, politikers och myndigheters ögon?

– Jag tror att våra politiker och myndigheter funderar över vad som händer i Jägareförbundet. Förbundet har varit stort, starkt och tryggt. Nu har det blåst ordentligt. Ingen liten västanvind, det har stormat rejält. Ska vi kunna få saker och ting gjorda måste vi kunna visa att vi som är medlemmar står upp, och får resultat. Vi har ju stora viktiga frågor att ta tag i: blyfrågan och allmänna uppdraget, fjälljakten och mycket annat. Det är stora och otroligt viktiga frågor för medlemmarna.

Fackliga organisationer har reagerat

Jägareförbundets värdeord är ”öppenhet, respekt och ansvar”. Vad betyder dessa ord för dig?

– Det är precis det vi inte har haft. För mig är det jätteviktiga värdeord som vi måste leva efter, som jag tänker leva efter. Vi måste lyssna på varandra.

Jägareförbundets personal och de fackliga organisationerna har också reagerat över processen fram till stämman. Vad har du att säga till dem nu?

– Tråkigt. Jag hoppas att man även där vill höra av sig om man har frågor eller funderingar om vad som kommer att hända i förbundet, och att vi kan ha en dialog. Jag förstår att många är djupt oroade efter den turbulens som varit.

Henry Sténson och Peter Eriksson. Foto: Martin Källberg

I fredags meddelade generalsekreteraren Bo Sköld att han slutar med omedelbar verkan. Hur påverkar det?

– Det är otroligt tragiskt. Nu tappar vi på en gång både vår generalsekreterare och en ordförande, de har varit samspelta. Det är mycket kunskap som vi tappar nu.

Varför tror du att han lämnar?

– Han skrev ett meddelande om att han inte tyckte att processen varit bra.

Vem vill du se som ny generalsekreterare?

– Jag har inte ens hunnit tänkta den tanken.

Vilka egenskaper krävs av en generalsekreterare på Jägareförbundet?

– Målmedveten och drivande. Det krävs hög arbetskapacitet och god förmåga att leda personalen.

Under årsstämman antydde Jägareförbundet Skånes delegat en utbrytning ur federationen Svenska Jägareförbundet. Betraktar du det som tomma ord, eller är du orolig för en sådan utveckling? Är förbundet på väg att spricka?

– Jag hoppas inte det. Det är viktigt att vi står enade. Vi kommer aldrig att tycka lika i alla frågor, men vi måste stå enade, tillsammans. Det vore djupt olyckligt om man skulle göra slag i saken och bryta sig ut. Vi måste prata försöka med varandra och komma överens. Jag tror att alla vill samma sak. Jag som förbundsordförande vill att det ska bli bra för jakten och jägarna, och det gör även företrädarna för Jägareförbundet Skåne. Vi måste prata med varandra. Vad kan göras? Vad kan vi förändra? Jag är öppen för det.