Grisar sägs vara underart till vildsvinen och grisars intelligens är minst lika hög som hundars. Vildsvinens sinnen är logiskt bättre inställda på fara, födo- och skyddssök.

En kull har olika individer som har sina respektive personligheter.

Känner dig som förare

Hundar kan identifiera en människans mående. De kan identifiera cancer, narkotika, rädsla och så mycket mer.

När vi då är ute i skogen och ber vår älskade jakthund att riskera livet genom att finna och jobba mot dessa extremt intelligenta djur, är det självklart att din hund känner av dig som förare. Det speglas i våra rörelser, ansiktsmuskler, tonläge och annat som hunden kan avläsa.

Status och mående

Likaså känner vildsvinet hundens status och mående. Ju fler olika hundar respektive vildsvin har träffat, desto mer har det bildat en referens hur den ska bete sig för att slippa detta skällande.

Vissa har finslipat sina kunskaper och rammar en hund direkt och kanske lyckas knäcka den psykiskt redan då.

Redan hundförare

Jag har haft med mig en jägare (tar snart jägarexamen) ut ett par gånger när vi jagat vildsvin på olika marker. Den förståelse och mod hon redan har, gör mig synnerligen lycklig.

Hon har följt med in på ståndskall, gått ned sig i diken av gyttja, hjälpt mig upp när jag gått ned mig. Haft pejlen och fått styra riktning utifrån jakten, skyttar, vind, terräng och hundens arbetssätt. Hon har inte hund ännu, men är redan mer hundförare än andra.

Rustas för arbete

Att önska saker av sin hund är en sak, men att kräva är annorlunda. Vi kan inte ändra dess personlighet.
Däremot kan vi stötta hunden och hjälpa till att förstärka vissa egenskaper så att hunden blir bättre rustad för sitt arbete.

Träning i form av spår, styrka, lydnad är vissa delar på paletten. Kost är en viktig komponent. Hunden väljer inte vad den får för mat. Därför är det mycket viktigt att vi som ägare tar ansvar och ger sådan mat att hunden klarar uppdragen.

Speciell doft

Hund som är i närkontakt med vildsvin kommer att skapa sin referens och erfarenhet genom dessa möten. Det är inte säkert att hunden, trots mental mognad, fortsätter att jaga dessa djur.

Vi kan bara föreställa oss hur hunden upplever dem: Starka, farliga, intelligenta med en doft som är så speciell att vissa hundar ryggar tillbaka bara på den.

Var objektiv i din bedömning av hunden. Är den vek behöver den dels mer stöd, men kanske inte utsättas för detta vilt i samma frekvens som en annan. Vi ska inte kräva mer av hunden än den klarar.

Ingen packjakt

Jag går som hundförare i Sverige och Polen. Jag har två hundar och släpper sällan dem tillsammans, oftast har det varit i Polen, eftersom det inte släpps fler hundar än mina när det jagas vildsvin och kronhjort. Alltså ingen packjakt. Jag är emot packjakt i alla former och tyvärr sett det flera gånger här i Sverige när flera hundar jagar ett rådjur.

Inte rådjur

I jaktlaget i Polen har de cirka 600 rådjur på marken vid vårinventeringen. Det får inte skjutas rådjur alls när mina hundar släpps oavsett land och läge, detta utifrån etik och rasstandard.

Jag brukar här i Sverige hänvisa till Jägareförbundets filmer om ”Etik vid jakt med hund” och att det är lika okej att skjuta rådjur när mina hundar är lösa som om det vore en ren älghund. Jag står gärna som passkytt när det jagas rådjur med andra hundar.

Ett kulturarv

När det är vassjakt släpper jag i regel bara en av mina hundar, eftersom skaderisken ökar när flera hundar jobbar i svår terräng på mindre yta.

Hundar ska arbeta självständigt och det är inte antalet hundar som avgör om vildsvinet behagar komma ut.

Vi hundförare ska förvalta det kulturarv som vår löshundsjakt är.

Daniel Hargby