Det finns ett antal kriterier som avgör huruvida en art blir rödlistad eller inte. Det handlar till exempel om populationens storlek, om populationen minskar eller om den har ett litet utbredningsområde.

”För älgen ser vi snabbt att den både har en stor population och ett stort utbredningsområde”, skriver Artdatabanken i ett dokument som Svensk Jakt tagit del av.

Därför kan älgen hamna på rödlistan

Det som kvarstår är då att undersöka om den minskar eller inte. För att göra det tittade Artdatabanken på älgobsen.

”I rödlistningssammanhang mäter vi populationsförändringar under en period av tre generationer, vilket för älgen blir totalt 21 år. När vi tar de senaste datat (1997 till 2018) och gör en modellering av nedgången visar det att älgstammen ändrats med -28 procent. Vilket är över gränsen för Nära Hotad”, fortsätter Artdatabanken.

”Diverser synpunkter”

Artdatabanken uppger att det kommit in ”diverse synpunkter” efter att den preliminära rödlistan kom ut. Frågan ska även ha diskuterats med ett antal forskare som jobbar med älg.
”Det vi tog till oss från diskussionen var att det var förvånansvärt högt index på älgobsen de första åren, och att älgobsen fungerar bäst på lokal skala. Vi tog fram älgobsen per län istället för nationellt så upptäckte vi att endast ett fåtal län är representerade under de första åren. Då beslutade vi oss för att dels använda en analysmetod där vi istället för att använda ett sammanslaget nationellt index för att beräkna trenden istället skulle beräkna ett antal länsvisa index som sedan slås ihop för att få fram en nationell trend, då det bedömdes ge ett säkrare värde på trenden”, skriver Artdatabanken.

Inte rödlistning

Med den här metoden fick Artdatabanken istället – 21 procent, ”något som i väl förvaltade populationer inte skulle leda till rödlistning”, uppger Artdatabanken.

”Vidare visste vi att det fanns möjlighet att invänta 2019 års data, för att istället kunna göra analysen på 1998-2019 års data. Dels eftersom det ligger närmare det aktuella rödlisteintervallet, dels för att det skulle ge en bättre representativitet då älgobsen var mer vida spridd 1998 än 1997.

Resultatet blev att älgstammen beräknats minska med 12 procent under den senaste rödlistningsperioden, något som stämmer ganska väl överens med hur avskjutningen ser ut, men som inte riktigt räcker till för att rödlistas”, skriver Artdatabanken.