Publicerad 29 september 2019 - 18:55

Älgen föreslås hamna på den så kallade rödlistan. Artdatabanken förklarar varför en rödlistning av älgen kan vara aktuell.

Älgen föreslås hamna på den så kallade rödlistan. Artdatabanken förklarar varför en rödlistning av älgen kan vara aktuell. Foto: Lars Johansson/Mostphotos

Därför kan älgen hamna på rödlistan

Premium

Det var nog många som satte kaffet i vrångstrupen när de läste nyheten i somras att älgen var en av de arter som hamnat under luppen för rödlistan. Henrik Thurfjell, konsulent vid Artdatabanken, förklarar hur rödlistningen fungerar.

– Att en art rödlistas beror på att något av de kriterier som finns för rödlistning uppfylls. Det ska ses som en varningsklocka om att vi bör titta närmare på orsaker och bedöma om åtgärder behövs. Det är inte ett val, utan en konsekvens av att arten uppfyller vissa kriterier. Älgen är ett sådant exempel, förklarar Henrik Thurfjell.

– Skulle vi inte hela tiden följa samma kriterier för samtliga arter skulle rödlistningen bli en subjektiv bedömning art för art, och det tror inte jag skulle bli så lyckat, fortsätter han.

 

Nära utrotad

I början av 1800-talet var älgen i princip utrotad i landet. Därefter ökade älgstammen när Svenska Jägareförbundet bildades och älgjakten reglerades i mitten på 1800-talet.
När så kalhyggen kom på modet i skogsbruket erbjöd de en utmärkt foderresurs för älgen, och älgstammen ökade exponentiellt fram till början av 1980-talet.

Men därefter har älgarna blivit färre. En ökad älgavskjutning i kombination med att det inte finns lika många kalhyggen har fört med sig att älgstammen har minskat, ungefär till hälften jämfört med början av 1980-talet.

Älgen föreslås hamna på rödlistan

– Under lång tid har vi gissat oss till älgstammens storlek baserat på hur mycket älg som skjutits. Under 1990-talet infördes därför ett viktigt förvaltningsverktyg, älgobsen. Tillsammans skapar de ett ganska bra index för älgtätheten över större områden, säger Henrik Thurfjell.

 

Men varför överväger Artdatabanken att rödlista älgen?

– Utan att gå in på detaljer bedöms varje art utifrån ett antal tydliga kriterier som till exempel populationstrend, populationsstorlek, livsmiljöns status och så vidare, säger Henrik Thurfjell.

– Vart och ett av kriterierna leder till en klassning av hotstatus. Till exempel Livskraftig, vilket betyder att arten inte anses hotad alls, till Akut hotad, alltså det kriterium som ger den allvarligaste hotklassen blir den klassning arten får i rödlistan, fortsätter han.

 

Hackighet i älgobsen speglar en statistisk varians som uppkommer vid alla typer av inventeringar, därför har Artdatabanken utnyttjat ett modelleringsverktyg som letar trender, och fungerar ungefär som ett löpande medelvärde. Källa: Viltdata

Bland de olika kriterierna är det för älgen uppenbart att populationens storlek överstiger gränsen för rödlistning. Även livsmiljö finns i tillräcklig mängd och kvalitet, poängterar Henrik Thurfjell.

– Det är när vi räknar på förändring i populationsstorlek som vi, tack vara älgobsen, ser en nedåtgående trend som är stor nog att ge utslag, förklarar han

Resultatet av den preliminära analysen visar att älgstammen beräknas ha minskat med 28 procent på tre generationer.
Enligt de nationella riktlinjerna för rödlistning får arten inte ha minskat med mer än 15 procent på tre generationer utan att klassas som Nära hotad, enligt kriteriet för populationstrend.

 

Men vi vet varför älgen minskar. Förvaltningen av älgstammen utgår ju från en medveten strategi.

– Det finns också ett tillägg i metodiken för rödlistan med möjlighet till undantag för väl kända och förvaltade populationer där minskningens orsaker är kända och förväntas upphöra, säger Henrik Thurfjell.

Då används mindre det strikta gränsvärden, 25 procent, för kriteriet Nära hotad.

– Även om vi tillämpar detta gränsvärden kvalificerar sig älgen med sin minskning på 28 procent fortfarande som Nära hotad, säger Henrik Thurfjell.

Eftersom älgen ligger nära gränsvärdet arbetar Artdatabanken med fördjupade analyser för att resultaten ska vara så säkra som möjligt. Det kommer dessutom mer data under höstens älgjakt som ska vägas in. Men den 30 oktober ska insamlingen av data vara klart och till våren vet vi om älgen blir rödlistad eller inte.

– Om en art minskar på det sättet som man nu ser i de preliminära analyserna för älgen är nästa steg att undersöka saken noggrannare, titta på orsaker, och om några åtgärder behöver införas.

 

Skulle det få några konsekvenser för jägarna om älgen hamnar på rödlistan?

– Artdatabankens bedömning är att älgen inte riskerar att utrotas inom överskådlig tid och att inga åtgärder förutom befintlig förvaltning behövs. Älgstammen förvaltas av jägare, markägare och myndigheter. Det kommer även fortsättningsvis vara så, oavsett om älgen hamnar på rödlistan eller inte, säger Henrik Thurfjell.

 

I rovdjursdebatten används ofta rödlistan som ett slagträ i debatten från dem som inte vill att det ska fällas några stora rovdjur. ”Jakt på en rödlistad art” är inte sällan ett argument mot jakten.
Hur ser du på det resonemanget?

– Rödlistan är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar. Jakt på en rödlistad art behöver inte vara ett bekymmer. Jakten ska ske under kontrollerade former och man ska ha koll på populationen.

 

Till sist. Skogsharen är en annan art som kan hamna på rödlistan. Betyder det något för den fortsatta jakten på skogshare?

– Vi vet att jakten har noll påverkan på populationen av skogshare och jakten är därmed en ickefråga. Här är det istället klimatförändringar och fältharen som gör att skogshararna minskar. Där kan jakten vara positiv för skogsharen om jägarna gör sitt yttersta att försöka skjuta bort fältharen, säger Henrik Thurfjell.

Skribent

Olle Olsson

olle.olsson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram