Påstående: Det är inget nytt problem.

Det är bra att det numera är känt att alltför många älgar inom begränsade områden orsakar betesskador. Älgarna i norra Sverige har ett vandringsbeteende. När stora koncentrationer av vandringsälg samlas under vintertid på vissa specifika områden, drabbas ungskog av stora betesskador. Resultatet blir skogar med kraftigt nedbetade träd som knappt syns ovanför snötäcket. Skogar som borde bestå av tre till fem meter höga träd.

Ekopark för älg

Påstående: Sveaskog kan avsätta aktuella områden som ekoparker för älgarna.

Vi avsätter områden för naturvård baserat på höga naturvärden och inte för att undkomma utmaningar i markanvändningen. Naturvårdsarealer används främst till förmån för arter, strukturer, biotoper och processer som kan missgynnas av trakthyggesbruket.

Älgen är en av de största vinnarna, av trakthyggesbruket, vilket är orsaken till att den Skandinaviska halvön hyser världens tätaste älgstam. Vi avsätter alltså inte mark till en viltart som är större i Sverige än den är någon annanstans i världen.

Mer foder med mindre röjning

Påstående: Om Sveaskog slutar röja bort allt löv skulle det finnas mer foder för älgarna.
Älgens foderintag består vintertid i mycket stor utsträckning av tall, även i områden med god tillgång på lövsly, enligt SLU. Det är en vanlig missuppfattning att älgen endast äter tall när det är brist på löv. Detta gör att tallungskogarna är extremt utsatta i dessa vinterbetesområden.

Sveaskog sparar minst 10 procent löv vid slutröjning. Många av våra hårdast betade ungskogar har inte ännu blivit röjda eftersom skogen inte tillåts växa upp i det hårda betestryck som nu råder.

Självföryngring

Påstående: Använd självföryngrad tall då den är mindre betesbegärlig än planterad tall.
Vi ser att planterade tallar tar sig upp ur älgbeteshöjd mycket snabbare än självföryngrade träd. Sveaskog har inom flera vinterkoncentrationsområden använt naturlig föryngring av tall utan framgång.

De höga älgtätheterna gör att föryngringssättet inte spelar någon roll.

Stödutfodring

Påstående: Stödutfodra älgarna med ensilage.

En omfattande och utvärderande studie 2014 visar, tvärt emot den gängse uppfattningen, att skadorna sällan minskar vid utfodring. I stället medför stödutfodring andra negativa effekter som ökade skadenivåer i angränsande bestånd.

Det är även slutsatsen i Naturvårdsverkets rapport om utfodringens effekter 2017.

Slutsatser

I ett läge då hela samhället skruvar upp förväntningarna på den svenska skogen och att den ska stå för en stor del av omställningen till ett fossilfritt samhälle baserat på en förnyelsebar skogsråvara, behöver det finnas en acceptans för åtgärder som syftar till att åstadkomma just det.

Det är vår absoluta uppfattning att älgstammen bör regleras under den ordinarie jakttiden och gärna under barmarksperioden. Men, det måste finnas en rättssäkerhet och likabehandling där näringsidkare kan förvänta sig samma rättigheter.

Vi tycker att det är helt korrekt att samebyar, som lider stora förluster till rovdjur, får snabba beslut där björn skjuts från helikopter. Merparten av jägarkåren delar denna uppfattning då besluten av länsstyrelse och dess genomförande har mötts av obefintlig kritik.

Det som är en snabb, säker och ur djurskyddsskäl acceptabel metod för att avliva en skadegörande björn, måste givetvis gälla även för skadegörande älgar.

Våra nationalsymboler

Skogen och älgen är nationalsymboler för Sverige och Sveaskog sätter mycket stort värde på båda.

Vi har cirka 25.000 jägare på våra marker fördelade på 3.000 jaktlag och vi vet att ansökningar om skyddsavskjutning av älg berör och upprör.

Vi på Sveaskog försöker beskriva det allvarliga läget och skapa acceptans för att genomföra nödvändiga åtgärder.

Vi hoppas på goda dialoger och att vi börjar prata om vad dessa skador egentligen innebär – försvårad omställning till ett fossilfritt och klimatanpassat samhälle.

Mikael Lundberg

Skogsvårdschef Sveaskog