Jag läser i Svensk Jakt om regeringens förtroende för Naturvårdsverket och om Naturvårdsverkets förtroende för sin anlitade konsult, en aktiv jaktmotståndare som fick tillgång till de sekretessbelagda registren över jägare som skjutit rovdjur.

Förtroendevald konsult

Samtidigt läser jag Svenska Rovdjursföreningen policy, något som blir självklart att göra eftersom konsulten har en lång historik som förtroendevald i den organisationen. I policyn står bland annat:

”Det är viktigt att allmänheten känner förtroende för de myndigheter som ansvarar för jakttillsyn och rovdjursinventering, så att inte människor drar sig för att informera myndigheterna om sina observationer. Personer som anställs eller förordnas för dessa arbetsuppgifter bör därför inte själva ägna sig åt jakt på stora rovdjur, eller ha sådan anknytning till rovdjursjakt att det kan minska förtroendet.”

Främmande varning

I den senaste undersökningen om acceptansen för jakt (Sifo 2018) framkom att 89 procent av svenskarna accepterar jakt. Mot den bakgrunden ter sig Svenska Rovdjursföreningens förtroendevarning helt främmande.

Naturvårdsverket bör höja blicken, det finns säkert andra konsulter att anlita än tidigare anställda som efter sin pensionering startat egna företag.
Det är inte det interna förtroendet vi talar om, det är förtroendet mot omvärlden.

Britt Marie Nordquist