Som Svensk Jakt rapporterat om i flera artiklar upptäcktes i mars det första CWD-fallet i Sverige. Det handlade om en 16 år gammal älgko som avlivades eftersom den var mager, gick i cirklar och verkade vara blind. Älgen gick i kanten på sjön Ajsjávrre vid foten av berget Juvtábákte alldeles intill väg 95, cirka två mil väster om Arjeplog.

I förra veckan upptäcktes det andra fallet av avmagringssjuka hos hjortdjur (Chronic Wasting Disease, CWD). Även denna gång handlade det om en 16 år gammal älgko som avlivades efter att den visat beteendestörningar. Det skedde i Abraur, som ligger sydöst om Arjeplog.

Maria Nöremark, epidemiolog vid SVA säger att det krävs omfattande provtagning för att få mer kunskap om CWD. Foto: Lars-Henrik Andersson

En EU- reglerad övervakning pågår i Norden sedan upptäckten av CWD på vildren i Norge 2016. I Sverige ska totalt 6.000 prover tas från hägnade och vilda hjortdjur samt renar. Fokus ligger på trafikdödat vilt och djur som visar symptom på sjukdom. Än så länge är det förhållandevis få prover som skickats in. Myndigheterna vädjar nu till landets jägare och eftersöksjägare att hjälpa till så att målet nås. EU överväger också att besluta att man ska ta prover från alla hjortdjur som ska in i livsmedelskedjan. Och EU talar bara om en form av CWD och erkänner inte varianter av sjukdomen.

Hundtratals prover

I och med att CWD nu även upptäckts i Sverige så vill EU och svenska myndigheter att provtagningen intensifieras i det aktuella området. Syftet är att upptäcka om sjukdomen finns i området för att kunna bekämpa eller begränsa spridningen, och jägarna har en mycket viktig roll i insamlingen av de prover som ska tas från älgar som skjuts under höstens jakt. Provtagningen kommer ske i ett två miljoner hektar stort älgförvaltningsområde där man beräknar att det kommer att fällas cirka 1.000 vuxna älgar varav man hoppas få in cirka 800 prover.

CWD finns i en smittsam variant och en atypisk variant där det ännu inte är klarlagt om den atypiska varianten är smittsam eller inte.

– Vi vet ännu inte säkert vilken variant av sjukdomen som älgarna utanför Arjeplog hade, även om de har likheter med atypisk variant, berättar Maria Nöremark vid SVA som nyligen deltog i ett möte om CWD i Kanada och där man var förvånad över att Sverige, efter två påvisade fall, ännu inte utgår från att det är den smittsamma varianten.

– En utökad provtagning på djur i området har två olika syften. Dels att hitta fler fall av sjukdomen om det rör sig om en smittsam variant av CWD. Men om vi inte hittar fler fall så kan övervakningen ge stöd för att visa att det inte verkar handla om en smittsam variant, säger Maria Nöremark.

Samtliga hjortdjur

Jordbruksverket ansvarar för att avgöra om sjukdomen behöver bekämpas. För att kunna avgöra det behöver man veta mer om förekomsten, och därför har verket anlitat en expertgrupp, som har arbetat fram ett förslag på hur många prover som behöver tas i det aktuella området i Arjeplogs kommun.

I går kväll hade cirka 100 jägare sökt sig till informationsmötet i Arjeplog där myndigheterna ville informera, diskutera och hitta lösningar på hur proverna ska tas.

Provtagningen kommer ske i form av att jägarna med hjälp av pincett och en speciellt framtagen plastsked gröper ur hjärnstammen samt skär ut lymfkörtlarna vid nedre käkbenet och skickar in detta för analys till SVA. Gärna tillsammans med en käke för åldersbestämning.

SVA lovade på mötet att jägarna ska ha svar inom tre arbetsdagar. Det går även bra skicka in hela älgskallar.

Hålla utbildning

Under mötet ställdes flera frågor rörande hur jaktlagen praktiskt ska hantera detta och om speciella provtagare ska utses eller om jägarna och jaktlagen ska sköta provtagningen själva. I augusti kommer SVA hålla en utbildning i Arjeplog och visa praktiskt hur provtagningen går till.

Enligt Naturvårdsverket kommer fördelningen av älgar under jakten inte påverkas, som det ser ut i nuläget.

Om proverna från en älg är positiva är rekommendationen från Livsmedelsverket att man inte ska äta köttet. Därför uppmanas jaktlag som styckat en älg, och där provsvaren ännu inte kommit, att märka fryspåsarna med köttet så att jägarna har koll fram till dess provsvaren kommit.

– Visst finns det en viss oro över att det är den smittsamma varianten av CWD. Men provtagningen kommer inte vara några problem för oss. Vi har folk i jaktlaget som är duktiga på att stycka och som hållit på med sånt i 50 års tid. Vi kommer fixa det här. Problemet är de varma höstarna och att man kommer hinna stycka älgarna innan provsvaren kommit, men vi får helt enkelt märka fryspåsarna, säger jägaren Lars-Gunnar Brännström från Arjeplog.

Bra och informativt

Dan Larsson, Arjeplog, tyckte att samverkansmötet var bra och informativt.

– Vi kommer klara av den här provtagningen i vårat jaktlag. Vi känner ingen oro. Vi kan ha haft det här hos älg i många, många år utan att veta om det, för nog har man även förr hört talas om magra älgar som betett sig konstigt, säger han.

Väldigt kortfattat handlar CWD om att djurets egna proteiner ändrar form och bildar kedjor som skadar cellerna. Det finns ingen behandling och Maria Nöremark betonar att det handlar om en komplex sjukdom där ännu mycket är okänt.

– Forskningen tar tid och CWD är inte en sjukdom utan flera sjukdomar och den smittsamma varianten är mycket svår att hantera eftersom de så kallade prionerna är väldigt tåliga och motståndskraftiga. De dör först vid långvarig upphettning under högt tryck.

Ännu finns inga bevis över att människor smittats av CWD men Livsmedelsverket vill ändå att försiktighetsprincipen ska gälla.

SVA har tagit fram ett provtagningskit som nu jägarna ska få för att kunna ta prover från skjutna älgar. Foto: Lars-Henrik Andersson

Att analysera och kartlägga CWD och utröna om det är den smittsamma varianten eller den spontant uppkomna, hos äldre djur, är svårt. Enligt SVA handlar det om att lägga ett pussel och den utökade provtagningen hoppas man nu ska ge viktiga pusselbitar i det fortsatta arbetet med att övervaka sjukdomen och hitta fler svar.

Den utökade övervakningen kan följas på SVA:s hemsida.

– Vi kommer ha kapacitet att ta emot många prover, säger Maria Nöremark.

Staten kommer stå för transport- och analyskostnaderna av proverna och ge 300 kronor till jägarna för varje inskickat skedprov.