Publicerad 29 mars 2019 - 07:30

Arjeplogjägarna Björn Juhlin, Elisabeth Lestander och Dan Marklund vid platsen, två mil väster om Arjeplog, där älgkon med CWD avlivades. Foto: Lars-Henrik Andersson

Därför kunde det första CWD-fallet upptäckas

Envishet och vetgirighet ledde fram till upptäckten av det första CWD-fallet i Sverige.
Elisabeth Lestander, kretsordförande i Arjeplog, hade sina aningar när hon hörde talas om en avmagrad älgko på en sjöis ett par mil utanför Arjeplog. Älgen var dessutom märkt och har haft en sändare på sig. Den sköts på nästan samma plats som där den märktes 2005.

Du läser nu en öppen artikel på Svenskjakt.se
Bli medlem med tidning

Ett första positivt fall av CWD (Chronic Wasting Disease) har nu påvisats i Sverige. Det rör sig om en sexton år gammal älgko, som avlivades eftersom den var mager, gick i cirklar och verkade vara blind.
Den 24 februari upptäckte en ortsbo en älgko som betedde sig konstigt två mil väster om Arjeplog. Älgen gick i kanten på sjön Ajsjávrre vid foten av berget Juvtábákte alldeles intill väg 95, den så kallade Silvervägen. Jägaren Björn Juhlin blev kontaktad och efter lite rådslag med bland annat Elisabeth Lestander åkte han till platsen.

Det var jägaren Björn Juhlin som avlivade den gamla älgkon som hade gått i cirklar ute på sjön utanför Arjeplog. Älgkon visade sig vara drabbad av avmagringssjuka. Foto: Lars-Henrik Andersson

– När jag kom fram upptäckte jag älgkon på mycket nära håll där i riset, säger Björn Juhlin och pekar mot ett slyområde mellan vägen och sjön.
Älgkon var mager och i mycket dåligt skick. Älgen avlivades.
– Sedan tog jag skotern och drog fram den mot vägen för att lättare kunna komma åt den om man ville undersöka den. Därefter bakspårade jag älgkon. Hon hade gått i snäva cirklar i kanten på sjön men även ute på sjön, berättar Björn Juhlin.

 

Tog en titt på älgen

Huvudet från älgkon togs om hand och förvarades i frysen hos Elisabeth Lestander som sedan skickade in det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Där konstaterades senare att älgkon hade CWD (Chronic Wasting Disease) eller avmagringssjuka som den också kallas.
– Detta var inte oväntat, säger epidemiolog Maria Nöremark vid SVA. Liknande fall på äldre älgar har hittats i Norge och i Finland. Mycket talar för att det kan röra sig om spontant uppkomna förändringar och inte den smittsamma varianten av sjukdomen, och det var därför en tidsfråga innan vi skulle hitta ett fall i Sverige.
Älgkon hade även en märkning i örat och har varit försedd med sändare. Märkningen gjordes den 12 februari 2005 bara ett par kilometer från platsen där älgkon avlivades.

 

Vandrat till fjällen

Elisabeth Lestander har fått ut data över hur älgkon rörde sig de första åren hon hade sändare på sig. Bilden visar ett vandringsmönster från sjöarna nära Arjeplog, längs med Laisälven och västerut upp mot fjällen, en sträcka på lite drygt fem mil.
– I samband med märkningen uppskattade man att hon var född 2002 och det stämmer rätt bra, hon var 16 år gammal, säger Elisabeth Lerstander och berättar sedan om ett annat fall.
– I maj 2018 avlivades också en avmagrad älgko men jag fick veta det först i juni. Den älgkon var också märkt i samma område. Hon var dock född 1999 och hade samma vandringsmönster som älgkon som nu sköts och som hade CWD. Det man undrar över är ju om även den älgkon var drabbad, säger Elisabeth Lestander.

Här i slydungen sköts älgen som led av avmagringssjuka. Foto: Lars-Henrik Andersson

Det svaret får hon aldrig eftersom älgkroppen snabbt försvann i tänderna på rovdjur.
Arjeplog är till ytan en av de största kommunerna i landet. Ett gigantiskt område att övervaka och ha koll på. Kommunen gränsar också mot Norge.
– När de började prata om CWD i Norge så sade jag på våra jägarträffar att vi måste vara alerta och uppmärksamma på om vi ser några avvikelser bland älgarna, berättar Elisabeth Lestander.

Vi måste vara alerta och uppmärksamma på om vi ser några avvikelser

Men jägarna var skeptiska och trodde nog aldrig att det första fallet skulle upptäckas i deras kommun. Men Elisabeth var envis och tjatade om vikten av att undersöka skjutna älgar som betett sig konstigt eller varit mycket magra.
– Jag sa att det bara är en tidsfråga innan vi har CWD i Sverige, men en del tyckte inte det var något att oroa sig över. Tyvärr fick jag rätt, säger Elisabeth Lestander.

Elisabeth Lestander och Dan Marklund, Jägareförbundet Arjeplog, visar hur den CWD-drabbade älgkon vandrade då hon hade sändare på sig. Foto: Lars-Henrik Andersson

– Ja, du är envis och en riktig nörd när det gäller att undersöka älgar, skrattar eftersöksjägaren Dan Marklund, vice ordförande i jaktvårdskretsen.
– Men nu kommer det tas på större allvar efter den här upptäckten, säger Elisabeth Lestander.
– Ja, helt klart, säger Dan Marklund och nickar instämmande.

Öronen från den CWD-drabbade älgkon. Hon märktes i februari 2005. Foto: Elisabeth Lestander

Och det är jägarna som gör jobbet och som finns där ute i skog och mark. En betydelsefull kraft att ta till vid sjukdomsövervakning av vilt.
Men Elisabeth Lestander tycker det finns saker att förbättra som gör arbetet lite lättare för jägarna.

 

Pyssel med att skicka in prover

– Det är inte helt okomplicerat att ta hand om en skjuten älg. Dels ska man då avlägsna huvudet och sedan ta hand om det och därefter kontakta SVA som ska ge klartecken att man kan skicka in det. Därefter skickar SVA fraktsedel och emballage. Huvudet ska förpackas i fyra sopsäckar och paketet ska skickas en måndag, så det inte blir liggande över helgen i något lager. Det är en hel del pyssel med att skicka in en älgskalle och det kan få många att dra sig för att göra det. Sedan efterlyser jag lite mer riktlinjer, vi fick till exempel veta i efterhand att det hade varit bra om vi tagit bilder på djuret. Nu är det uppätet av rovfåglar, rävar och kanske järv, säger Elisabeth Lestander.
Hon fortsätter:
– Sedan kommer vi till det här med att ta beslut om att avliva en älg man bedömer är i dålig kondition och sjuk. Polisen vågar inte ge tillstånd. Då hänger det på jägaren att agera efter paragraf 40c i jaktförordningen.

Älgkon med CWD hade haft en sändare på sig och så här såg hennes vandringsmönster ut. Foto: Lars-Henrik Andersson

 

Vill inte göra fel

Paragrafen ger var och en rätt att avliva ett sjukt eller skadat djur, oavsett om det är fredat och oavsett var det påträffas, men grundregeln är att det är den som utför handlingen som har ansvaret. Den som avlivar ett vilt djur ska alltså i efterhand kunna motivera varför det var en nödvändig handling.
– Och de allra flesta jägare vill inte riskera att göra fel och kanske i förlängningen riskera bli av med sina vapen, säger Elisabeth Lestander.
Hon har inte blivit nedringd av oroliga jägare.
– Däremot så funderar nog många över de älgar som tidigare betett sig konstigt och varit i dålig kondition, om även de hade CWD.

CWD

Chronic Wasting Disease CWD, eller avmagringssjuka som den kallas på svenska, är en sjukdom som varit känd och spridits bland hjortdjur i Nordamerika sedan 1960-talet.
Sjukdomen har under 2016 även påvisats hos vildren och älg i Norge, vilket är de första påvisade fallen av CWD i Europa.
Under 2017 har ytterligare fall påvisats hos både vildren och älg. Dessutom påvisades CWD för första gången hos kronhjort i Norge hösten 2017 och på älg i Finland 2018.
CWD är en prionsjukdom som varit känd hos olika hjortdjur i Nordamerika sedan 1960-talet. CWD kännetecknas av degenerativa förändringar i hjärnan vilket leder till neurologiska symtom, avmagring och död.
Ingen koppling har setts till sjukdom hos människa men även om sannolikheten att människa kan drabbas bedöms som mycket låg kan det kan inte helt uteslutas.
Källa: SVA

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram