År 2014 beställde Naturvårdsverket beställde en ny modell för att beräkna antalet vargar. Analysarbetet är nu inne i sitt slutskede och förra veckan lämnade en internationell forskargrupp sitt svar till Naturvårdsverket hur de vill inventera varg. Och i deras rapport ”Estimating the size of the Scandinavian wolf population with spatial capture-recapture and conversion factors” framgår att forskargruppen vill räkna enskilda vargindivider istället för att använda sig av en omräkningsfaktor.

Skiljer sig markant

Forskarna har gått igenom varginventeringarna från de fem senaste åren och kommit fram till att den så kallade omräkningsfaktorn skiljer sig markant mellan olika år. Som ett medeltal genom åren nämns siffran 8,8 men så sent som förra året skulle den mest korrekta omräkningsfaktorn vara 9,8, anser forskargruppen.

Och det är just på grund av den här osäkerheten mellan åren som forskargruppen istället föreslår att man ska räkna vargindivider med hjälp av DNA-analys istället för att använda någon omräkningsfaktor.

”Föreslår 8,8”

Men på fredagen gick Naturvårdsverket ut med ett pressmeddelande där verket uppger att forskarna rekommenderat att använda 8,8 som omräkningsfaktor för familjegrupper av varg. Verket skriver:

Rapporten föreslår omräkningsfaktor 8,8 för att beräkna vargpopulationen utifrån antalet familjegrupper. Detta kan jämföras med dagens omräkningsfaktor som är 10.”

Men något sådant egentligt förslag finns alltså inte i den rapport som Naturvårdsverket hänvisar till. Forskargruppens förslag i rapporten är ”att populationsstorlek uppskattas direkt istället för indirekt via en omvandlingsfaktor”.

Forskare förklarar

Richard Bischof är huvudman för forskningsrapporten. Han förklarar:

– En rekommendation vi gjorde var vetenskapligt baserad, den att direkta beräkningar är generellt att föredra framför indirekta beräkningar. Vi gjorde det också klart att andra faktorer behöver tas med i beräkningen, såsom logistik och kostnader för intensiva inventeringar, förklarar Richard Bischof.

– Det är möjligt att en omräkningsfaktor, inte nödvändigtvis vår, kommer att förbli det mest genomförbara och praktiska sättet att beräkna populationsstorlek även i framtiden. Nu ska en oberoende expertgrupp utvärdera tankarna bakom de tre olika omräkningsfaktorerna. Gruppens utvärdering kommer att användas av myndigheterna för att besluta vilken omräkningsfaktor som ska användas framgent, fortsätter Richard Bischof.

”Inte ett direkt citat”

Erica Stigblom är handläggare på Naturvårdsverket. Hon förklarar varför Naturvårdsverket i sitt pressmeddelande hänvisar till ett förslag som egentligen inte existerar.

– ”Forskarna föreslår” är inte ett direkt citat ur rapporten utan Naturvårdsverkets beskrivning av rapportens innehåll utifrån uppdraget att härleda och leverera en omräkningsfaktor utifrån antalet familjegrupper, säger Erica Stigblom.

Fler vargar

Om Naturvårdsverkets tolkning av vad forskarna kommit fram till skulle få gehör betyder det att vargstammen ska ökas ytterligare tio procent. Detta eftersom dagens omräkningsfaktor tio i så fall skulle minskas till nio.

Och just nu går alltså ytterligare en expertgrupp igenom förra veckans publicerade forskarrapport och den 15 april kommer Naturvårdsverket slutligen att redovisa vilken omräkningsfaktor eller beräkningsmodell som ska användas för att beräkna antalet vargar utifrån inventerade familjegrupper i framtiden,

Till sist ytterligare en fråga till forskaren Richard Bischof.

• Inventeringssäsongen 2017/2018 samlades det in och DNA-analyserades det tusentals vargspillningar i landet. Är det en slump att omräkningsfaktorn det året är väsentligt högre än de övriga åren där det inte alls DNA-analyserades vargspillning på samma sätt?

– Vi har funderat över möjligheten att den ökade och mer utbredda inventeringsinsatsen kunde leda till en högre omräkningsfaktor 2017/2018. Det finns en möjlighet att det blev så på grund av en undervärdering av populationsstorleken, och därmed en undervärdering av omräkningsfaktorn, under åren som föregick 2017/2018.

– Dock kan vår modell räkna med skillnader i sannolikheten att upptäcka vargar från år till år, vilket borde hjälpa till att förhindra eller minimera detta. Utan att ha data från fler år är det svårt att sätta fingret på anledningen till den ökade omräkningsfaktorn under det sista året som studerats, anser Richard Bischof.