Myndigheterna, inklusive viltförvaltningsansvariga Naturvårdsverket, verkar märkligt nog ställa upp på viltfientligheten. Media, medborgare och markägare till synes likaså.

Jägarna, däremot, förväntas betala höga jaktarrenden för att sedan skjuta ner viltstammarna och därmed minska sitt jaktliga utbyte.

Inget av detta främjar viltstammarna, jakten, klimatet eller mångfalden.

Tvärtom!

Den svenska jakten och viltförvaltningen är en naturvårdsbiologisk framgångssaga och ett internationellt föredöme. Den svenska viltförvaltningen har sedan mitten av 1800-talet lett till en fantastisk återkomst av stora, vilda däggdjur och fåglar i Sverige.

Att falla till föga, och hänga på det rådande drevet mot de vilda djuren, riskerar att kasta oss tillbaka till gustaviansk tid.

Ingen kan avkräva ett skott

Detta intensiva anti-viltdrev kan tyckas övermäktigt, och riskerar påverka jägarens etik såväl som viltvårdande engagemang. Hur ska den svenska jägaren kunna sålla i informationsflödet och ta rätt beslut?

Svaret är, kort sagt, genom att använda sitt sunda förnuft, luta sig mot den svenska viltförvaltningens goda historia, och tänka ett varv till innan fingret kramar avtryckaren.

Jägaren väljer själv om han eller hon vill skjuta. Att välja att skjuta är ett stort ansvar eftersom det ytterst handlar om att ta en annan organisms liv.

Det är även en viktig möjlighet att faktiskt inte ta som sin huvuduppgift att reglera och begränsa viltstammarna för att vara lobbyn till lags.

Ingen kan avkräva någon ett skott.

Ett tydligt intresse

Att peka ut de vilda djuren som ett hot mot klimat och mångfald är en skrivbordsprodukt, kanske med syfte att undergräva en nyanserad debatt.

Den typen av resonemang skulle, om de dras i förlängning, innebära att orörda ekosystem som Serengetis slätter och Amazonas djungler, samt restaurerade dito, som Yellowstones nationalpark i USA, är klimatfientliga.

Det är inte svårt att se agendan bakom: Låt monokulturer inom skogs- och jordbruk breda ut sig och ge företräde åt kortsiktiga ekonomiska intressen.

Stå på viltets sida

Variationsrika viltstammar, ett väl avvägt jaktligt uttag och en respekt för de vilda djuren ger oss bra kött, stora upplevelser, hälsosam rekreation och, inte minst, rika, levande landskap, motståndskraftiga ekosystem och biologisk mångfald. För oss alla!

Om inte myndigheter och medborgare är på viltets sida, så måste jägaren vara det. En sista bastion för det vilda, på plats ute i skog och mark.

Låt förnuftet styra. Fortsätt med det goda arbetet. Keep calm, and carry on!

Carl-Gustaf Thulin

Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU