fredag 19 april

EU-enkät: ”Kan dröja årtionden innan vi får den här chansen igen”

Den som anser att de EU-direktiv som berör jakten (Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet) bör förändras rekommenderas att besvara EU-kommissionens enkät, som avslutas på fredag. Foto: EU

På fredag – den 24 juli – avslutas den webbenkät i vilken EU-medborgare kan lämna sina synpunkter på Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet.
Svaren kommer att påverka EU-kommissionens beslut om en eventuell översyn av direktiven.

Alla som tagit del av den svenska vargdebatten under senare år känner väl till hur EU:s Art- och habitatdirektiv påverkar detta område. Även Fågeldirektivet påverkar jakten, och begränsar i flera avseenden möjligheterna till jakt på arter som idag är så talrika att de kan jagas.
Svenska Jägareförbundet har, tillsammans med övriga jägarorganisationer i Europa, under lång tid drivit på frågan om en översyn av dessa två direktiv. Detta eftersom det finns ett tydligt behov av större flexibilitet, då viltstammarna som bekant inte är statiska över tid.
– EU påverkar jakten negativt, och om man vill påverka EU så ska man svara på den här enkäten, uppmanar Anders Grahn, chef för intressebevakning och juridik på Svenska Jägareförbundet.

Tvådelad enkät
Enkäten är uppdelad i två delar. En mera allmänt hållen del, och en del med något mer komplicerade och specifika frågeställningar.
– Jag tycker att man ska svara så negativt som möjligt på de frågor som ställs i enkäten. Det är enda sättet att skicka en tydlig signal till EU-kommissionen om att den behöver se över direktiven, och framför allt att se över bilagorna till direktiven.
Man behöver inte besvara frågorna i den specifika delen av enkäten, men Anders Grahn rekommenderar alla jägare som besvarar frågorna att ändå utnyttja den fritextdel som finns i enkätens andra del.
– Där kan man med egna ord förtydliga och att det finns ett behov av en översyn av direktiven och ändra i bilagorna. Ur biologisk synvinkel har direktiven varit framgångsrika, det är många arter som idag har uppnått gynnsam bevarandestatus. Men i direktiven står också att man även ska ta hänsyn till socioekonomiska faktorer – det har man inte alls gjort så här långt.
– Betona behovet av att införa en mekansim för regelbundna ändringar i bilagorna så de anpassas till ändringar i viltpopulationernas storlek.

Kritisk mot EU-kommissionen
Det är dock inte enbart direktiven som är problematiska för jägarna. Även EU-kommissionen får sig en skrapa av Anders Grahn:
– EU-kommissionen är mycket väl medveten om att vi uppnått gynnsam bevarandestatus för ett antal arter, men kommissionen väljer ändå att agera på ett sätt som gör det svårt att använda de undantag som faktiskt finns i direktiven. Kommentera gärna att kommissionen måste uppvisa mer flexibilitet i sin tolkning av direktiven.
– Viltstammarna är inte statiska – det vet alla jägare. Då måste vi också ha dynamiska verktyg. Vi måste ha direktiv som är anpassade till verkligheten, som är i ständig förändring. Inte som nu, direktiv som är huggna i sten och bygger på att alla stammar är statiska.
Svenska Jägareförbundet har deltagit i den process som bland annat lett fram till den aktuella enkäten.

Jägare: Gör er röst hörd
– Vi arbetar hela tiden med att försöka påverka så att vi får till en översyn av direktiven. Men i den här enkäten har alla enskilda jägare chansen att göra sin röst hörd. Jag vill verkligen uppmana alla att delta i enkäten och svara på frågorna. Det är den möjlighet vi har att påverka för att få till en översyn av direktiven. Det är inte säkert att det blir så, och därför är det oerhört viktigt att så många jägare som möjligt är med och för fram sina åsikter.
– Med tanke på att Fågeldirektivet varit oförändrat sedan 1979 kan det dröja årtionden innan vi får den här chansen igen, säger Anders Grahn på Svenska Jägareförbundet.

• Enkäten hittar du här! (Välj svenska i högerkolumnen)

Fågeljakten, rovdjuren och EU

Fågeldirektivet från 1979 är EU:s första naturskyddsdirektiv.
För jakten har direktivet inneburit många problem. En grundorsak är att all jakt på samtliga fåglar inom EU är förbjuden. Jakt är endast tillåtet i undantagsform. För att kunna jaga måste fågeln finnas med i Fågeldirektivets bilaga 2 och jakten får inte bedrivas under uppfödningssäsong eller häckning.

Rovdjuren
Björn, lo och varg är arter som finns med i EU:s Art- och habitatdirektiv.
Till skillnad från Fågeldirektivet är det endast växter och djur som är i behov av skydd och har en dålig bevarandestatus som finns med i direktivet.
Direktivet har olika bilagor för arter som ska skyddas på olika sätt. En art som återfinns i bilaga 5 får jagas om det inte innebär en försämring av artens bevarandestatus och om arten inventeras regelbundet. Sälen är ett exempel på en sådan art.
Arter som finns i bilaga 4, till exempel björn, lo och varg, omfattas av ett strikt skyddssystem och får inte avsiktligt fångas, dödas eller störas.
Det finns möjlighet att få undantag för jakt på arter i bilaga 4, men jakten får endast ske om det inte finns någon annan lämplig lösning, om jakten inte försvårar uppnåendet av gynnsam bevarandestatus och om jakten endast sker för vissa specifika syften. Direktivet infördes 1992 och sedan dess har det inte skett några ändringar i bilagorna.
Målet med direktivet är att arter som finns med i bilagorna ska uppnå gynnsam bevarandestatus. Men paradoxalt nog finns det inte mekanism för att avlägsna arter ur direktivet när målet väl är uppnått.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev