Lars Engströms kedjeplanka

– Tidigare hamnade tre-fyra kid om året i slåtteraggregatet. Sen jag provade detta har jag mig veterligen inte kört över något, berättar Lars.
Kort beskrivet har Lars monterat en planka på frontlastaren som har samma bredd som slåtteraggregatet. Från plankan hänger sedan kedjor som går ända ner till marken med cirka 30 centimeter mellanrum. Syftet är att när kedjan dras över kidet som ligger och trycker så sprätter det i väg.

Fredric Larssons extra varv

– Vi har märkt att geten oftast föder kiden cirka 10–20 meter in från kanten i fältet. Därför kör jag bara tre varv med maskinen runt fältet vid första början, berättar Fredric Larsson.
– Är killingarna nyfödda ser man nästan alltid geten lämna killingarna under de tre varven jag kör. Är killingarna större är geten oftast på plats eller i närheten.

Mikael Karlssons säckskrämmor

Säckarna placeras väl synliga på fältet och spridda över ytan, viktigt är att detta görs i tillräcklig tid innan slåttern så att geten hinner flytta kiden och men ändå inte för tidigt så att geten hinner vänja sig vid säckarna.
En bra tumregel är att låta geten få en natt på sig att flytta sina kid.

Lennart Bondesons ombyggda avgasrör

– Jag läste en artikel för massor av år sedan. Där hade de satt en förlängning av avgasröret som bockats, fästs med stag och gick ner till höger framför traktorn mot markytan. Bullret skrämde kiden samtidigt som det rasslade i vallen. Det lär också ha funkat. Alla initiativ är bra, konstaterar Lennnart Bondeson.

På försök: Kameror

Projektet fick förra året en miljon och forskarna vid Århus universitet hoppas kunna utveckla kameror som känner igen ett djur och varnar lantbrukaren.