Magnus Johansson som leder projektet Utökad predatorjakt är stolt över jägarnas insatser.

– Ölandsjägarna gör ett stort arbete för att gynna vadarfåglarna, samt många andra arter. Jag menar att årets inventering visar att inte ens de mest hängivna jaktmotståndarna längre kan blunda för att jakten har en stor positiv betydelse för rödspovens återhämtning, säger Magnus Johansson.

Han ser naturvården som ett pussel med tre bitar där tillgången på vatten, skydd och predatorjakt alla har lika stor betydelse. Om en bit saknas minskar bestånden av vadare, av vilka rödspoven är signalarten.

– Jag är också tämligen övertygad om att nya häckningar i lokaler i Östergötland och Skåne är resultatet av att beståndet på Öland ökar, säger Magnus Johansson.

Fantastisk utveckling

Årets inventering på Öland, som gjorts av ornitologen Richard Ottvall, visar på 90 häckande par rödspov. I grafiken ovan syns vilken fantastisk utveckling som varit sedan Ölandsjägarna inledde sin predatorkontroll för tio år sedan.

– Grafen visar 78 par i år, för att den ska jämföras med var inventeringar genomförts tidigare år. Fast jag räknar med 90 par, för det är ju verkligheten, säger Magnus Johansson.

Hela ökningen av rödspov har skett på sydöstra delen av ön, där den utökade predatorjakten bedrivs. Förhoppningen är nu att även jägarna på den norra delen ska sätta igång.

– Länsstyrelsen ska arrangera ett möte med jaktvårdskretsarna för att diskutera vad som kan göras. Jag hoppas verkligen att vi kan komma igång med en systematisk predatorjakt även i Borgholmskretsen, säger Magnus Johansson.

Magnus Johansson, eldsjäl i projektet Utökad predatorkontroll på södra Öland. Foto: Jan Henricson

Fortsatt tryck

Arterna som jagas inom predatorkontrollprojektet är korp, kaja, kråka, skata, gråtrut, räv, mård, mink och grävling. Bara under jaktåren 2015–2018 har jägarna tagit bort över 4.400 predatorer av dessa arter.

– Trots det ska man veta att det predatortrycket är fortsatt stort i sjömarkerna, säger Magnus Johansson. Hur det skulle vara om vi inte genomför den här jakten är inte svårt att räkna ut.

En annan syn

Magnus Johansson menar att synen på jakt som en viktig del av naturvården håller på att vända. Han märker det vid sina kontakter med myndigheter, organisationer och enskilda naturvårdare.

– Jag tror att insikten om predatorkontrollens betydelse för naturvården kommer att spridas. Allt fler kommer att förstå hur viktig den är för att gynna vadarna och en lång rad andra fågelarter. Det är bara att titta på utvecklingen på södra Öland, där resultatet av våra ansträngningar är mycket glädjande, säger Magnus Johansson.

Projekttiden för den utökade predatorkontrollen löper ut i februari 2019. Mörbylånga jaktvårdskrets har lagt fram ett förslag till länsstyrelsen om hur det ska kunna fortsätta.

– Så nu ligger det på länsstyrelsens bord. Att jakten fortsätter är avgörande för vadarnas framtid på Öland. Alla jägare vet att predatorjakt måste vara uthållig över tiden. Om vi inte jagar kommer det att gå snabbt utför för arterna vi vill gynna, säger Magnus Johansson.