Vid mårdfångst är fällplaceringen väldigt viktig. Står fällan bara en bit från själva mårdväxeln kan fångsten utebli. Det kan räcka med att den står några meter fel. Och inget kan väl vara förargligare än när spårsnön avslöjar att mården passerat bara en bit från fångstplatsen utan att ta minsta notis om fällan.

Det mest praktiska är att sätta fällan en och en halv meter över marken. Då behövs ingen skyddstunnel för fällöppningen och smågnagarna får svårare att ta sig in i fällan och göra slut på betet.

Brygga av slanor

Många jägare föredrar slagfällor med tramputlösning. En sådan ska alltid placeras vågrätt, så att mården kan gå rakt in i den. Ett enkelt sätt är att göra en brygga av två slanor mellan två träd på en och en halv meters höjd över marken och ställa fällan på bryggan.

Ett annat och kanske ännu bättre sätt är att tillverka en hylla för fällan. Allt som behövs är ett par brädlappar, några trallskruvar och en skruv­dragare, alternativt spik och ­hammare. Det går bra att dra fast hyll­an på önskad höjd med ett par små spännband. Väljer man ett mindre värdefullt träd kan man också spika fast hyllan direkt på trädstammen.

Fällan placeras sedan uppe på hyll­an med den nättäckta gaveln längst ut och ingångsöppningen vänd in mot trädstammen. Det behövs inga ”uppfartsramper” i form av lutande stockar eller dylikt. För mården är det naturligt att klättra i träd. Vill den bara ta sig upp till fällan så gör den också det.

Mården gillar sötsaker

I en mårdfälla med tramputlösning sitter alltid betet bakom slagmekanismen, så att mården måste passera över trampplattan för att komma åt det. Ett klassiskt mårdbete är huvud­et av en skogsfågel, men mården attraheras även av andra sorters beten, inte minst är den begiven på sötsaker som sylt, honung, bär, frukt, fikon och dadlar.

När fällan betats och gillrats är det klokt att också risa över den så det hänger litet granris ned över både bakre gaveln och ingångsöppningen. Granriset surras sedan fast runt fäll­an och hyllplanet med antingen ett par varv järntråd eller en packrem. Fällan ska sitta stadigt mot under­laget så att den inte sätts ur funktion av väder och vind.

Att placera mårdfällan rätt är det viktigaste, men det är ändå inte alltid det räcker. Det gäller att få mården att stanna upp och intressera sig för fångstplatsen.

Mården attraheras inte bara av doften från betet, den använder också i stor utsträckning synen. En fågelvinge eller ett fågelskinn, som hängts upp i ett snöre i hyllan under fällan, kan väcka mårdens nyfikenhet. Särskilt om föremålen sakta rör sig i vinden.

Älgskalle perfekt

Men mårdfångst med stationära fällor kräver också noggrann inåtling. En slagfälla för mård är dock vanligtvis för liten för att man ska kunna placera åtelmaterial inne i fällan. Den så kallade dragåteln måste placeras utanför.

En älgskalle – som ju numera inte tas till vara frånsett tungan – är perfekt för ändamålet och binds fast med en repstump ett par meter upp i ett träd intill fällan. Som dragåtel räcker den hela fångstsäsongen.
Flår man dessutom upp sidorna på älgskallen, så att småfåglarna kommer åt att picka, kommer nedfallna kött­smulor och fågelspillning att förstärka fångstplatsens attraktionskraft för den förbipasserande mården.