Artikel publicerad i Svensk Jakt Nr 7-2013

Magnus Johansson är projekt­ledare i ett lokalt naturvårdsprojekt, som delfinansieras av Naturvårdsverket och drivs av Jägareförbundet Mörbylånga jaktvårdskrets. Projektet ingår i Länsstyrelsen Kalmar läns satsning ”Fler vadare i öländska sjömarker”. I projektet ingår att skydda beståndet av häckande vadarfåglar, genom jakt och fångst av predatorer – inte bara smårovdjur utan också kråkfåglar inklusive korp.
Predatorkontrollen sker av utvalda jaktlag och till största delen i anslutning till södra Ölands strandängar, på både östra och västra sidan.

Tillverkning av musborgar

På sådana ställen kan det vara svårt att arrangera bra fångstplatser för mård och mink och då får man ta till andra knep. I Borgholm bor viltvårdaren och jägaren Matz Bolin, som bland annat konstruerat den populära kråkfällan ”Ölandsbåset”. Nu har han börjat tillverka och sälja vad som i Finland brukar kallas för musborgar.

I sin enklaste form består en musborg av en trälåda med regntätt tak som är fullstoppad med hö eller halm, och försedd med ett rejält förråd av kärnfoder, till exempel korn eller vete. Vägg- och golvbräderna ska sitta precis så glest att smågnagarna kan ta sig in genom springorna.

Närmast outtömligt skafferi

Matz tillverkar sin musborg i byggplywood. Det är i princip en låda 70 x 80 centimeter, som står på en träram av tryckimpregnerat virke. Lådans golv täcker ramen med ett överlapp på 20 centimeter åt båda sidor. På båda dessa ”hyllor” ställs fällorna; slagfällor av modellen ”Ihjäl-mink”. Det är genomgångsfällor som inte behöver betas.
Bottenramen har 20 millimeters öppningar i hörnen, där små­gnagarna kan ta sig in och sedan upp i själva lådan, där det finns hö och mat. Låda och fällor täcks slutligen av ett tak som skjuter ut en bit över fällorna som regnskydd.

Musborgen erbjuder inte bara smågnagarna ett varmt och torrt bo, utan dessutom ett närmast outtömligt skafferi. Hit lockas de i stora mängder, och här kommer de också att föröka sig.

På sin väg längs sjöstranden kommer mårdar och minkar att känna lukten av smågnagarna och dras till musborgen. Under sitt ­snokande runt denna, är det sedan god chans att de också ska fastna i någon av fällorna. Även räven passerar gärna en väl placerad musborg.

Storfångst på mård

Sagt och gjort. Magnus beställde för projektet fem musborgar av Matz, och placerade en nere vid stranden av sitt jaktområde, närmare bestämt i den ganska smala passagen mellan vassen och den inhägnade betesmarken. I ett litet träd intill fällan placerade han ytterligare en slagfälla – ”Ihjäl-mård”, som är en betesgillrad fälla med enkel ingång. Den betade han med resterna av hare, och fyllde där­efter kärnfoder i musborgen. ­Sedan stod det inte länge på, förr­än han hade fångst att ta hand om.

Och inte bara en gång! I musborgens två fällor och i den trädplacerade fällan intill fångade han under säsongen 14 mårdar och en mink. Till det ska läggas fyra mårdar som han tog i en rävfälla intill, samt ytterligare en som han fick på ett annat ställe. Alltså sammanlagt 19 mårdar och en mink.

Av mårdarna i rävfällan fick han två i själva rävfällan, de andra två i en slagfälla placerad uppe på rävfällans tak.

Mården tar över

– Rävfällan fungerar ju ungefär som en musborg den också, mård­en dras dit och tycker om att undersöka. Då är det fort gjort att den går fast i den lilla fällan uppe på taket, säger Magnus.

Magnus rävfälla är av modell ”Grimsö” och försedd med trampplatta. Betet – också här rester av hare – hänger Magnus i fälltaket ovanför trampplattan.
Att det finns så mycket mård på Öland just nu, hänger samman med att rävskabben nått ön. Och när räven minskar händer precis samma sak som tidigare på fastlandet: mården tar över och blir det dominerande markrovdjuret. Det är därför som predatorkontrollen inom sjömarksprojektet just nu ger så mycket på mård.

– Vi har jakttid på mård från första september, men jag brukar inte börja fångsten förrän skinnen är brukbara in i oktober, säger Magnus. Sedan får jag hålla på mars månad ut inom projektet, men i år slutade jag sista februari. Jag tror att jag hade fångat bort varenda mård då, i det här området i alla fall.

Rävstammen återhämtar sig

– Men det fångas och skjuts trots allt en hel del räv också, fortsätter Magnus, som håller på att sammanställa en bytesstatistik för hela Mörbylånga älgskötselområde.
Med bara ett tiotal jaktlag kvar att rapportera, låg avskjutningen på 77 rävar jämfört med 32 under föregående säsong.

– Vi kan konstatera att rävstammen redan börjat återhämta sig, säger Magnus.
I den musborg som Magnus använder sker utfodringen av små­gnagarna via två 110 millimeters plaströr med lock som mynnar under lådan. I själva lådan förvarar Magnus fodret. Han ville ha musborgen konstruerad på det sättet. En specialbeställning, kan man säga.

I Matz Bolins originalversion tar sig smågnagarna först in genom springorna i träramen, och sedan upp och in i lådan via små hål. Meningen är att smågnagarna ska bo, äta och yngla i själva lådan eller musborgen.