Projektet har initierats av lokala jägare med Stellan Eriksson från Hok i spetsen. Det aktuella området omfattar åtta älgskötselområden på sammanlagt över 100.000 hektar, sträckande sig från Nässjö i öst till E4 i väst.

Trots att man tycker sig bedriva en sund älgförvaltning har jägarna de senaste åren sett oroväckande tendenser med låg reproduktion. Inom ett område på 10.000 hektar visar till exempel älgobsen att endast en ko med dubbelkalv iakttagits.

 Basunderlaget är bra. Här finns avskjutningsstatistik, älgobs, slaktvikter, spillningsinventering, flyginventering och fodermängdsberäkningar. Man kan säga att älgskötselområdena gör bra grejer, och att reproduktionen inte är högre är värt att undersöka, säger veterinär Jonas Malmsten på SVA.

För oss passar det också bra att undersöka älgstammen på Höglandet med tanke på övrig älgforskning vi bedriver i Småland och på Öland, fortsätter han.

Förfinade undersökningar

Nu läggs insamlandet av material ut som ett examensarbete på veterinärstuderande Gustav Averhed som kommer att finnas på plats under älgjakten. Tillsammans med de lokala jägarna, vars engagemang betyder mycket för forskningsprojekt av det här slaget, ska förhoppningsvis ett stort underlag samlas in.

Det handlar om att ta in slaktvikter, käkar för åldersbedömning samt inte minst livmödrar för undersökning, säger Jonas Malmsten.

Undersökningen av livmödrar har förfinats under senare år, till del tack vare att forskarna genom att själva samla in materialet kan frysa in det snabbt och på så sätt undvika förruttnelse.

Vi kan numera se otroligt mycket genom att undersöka älgarnas livmödrar.  Vi undersöker gulkroppar, äggblåsor och dräktighetsärr. Genom livmoderns struktur kan vi se om älgen haft kalv. Vi kan till och med genom att ta ett skrapprov från livmodertappen se om kon eller kvigan nyligen är betäckt, säger Jonas Malmsten.

En liten älgko utan kalv har skjutits och nu är det dags för urtagning. Genom att snabbt ta hand om älgarnas livmödrar och frysa ner dem inför kommande undersökning kan forskarna få fram mycket information om älgstammens kondition. Foto: Jan Henricson

Klimat kan påverka

Forskarna undersöker också om det finns tecken på livmoderinflammation, ett fenomen som inte är helt ovanligt. Är livmodern inflammerad kan inte älgkon bli dräktig.

Men det kan läka och kon kan ha kalv året därpå. Det skulle kunna förklara varför till synes älgkor i god kondition inte får några kalvar, säger Jonas Malmsten.

Jonas Malmsten utesluter inte att det kan ha varit en tillfällig nedgång i reproduktionen och att man under höstens älgobs noterar stigande siffror igen.

Det kan man aldrig veta i förväg. Till exempel kan klimatet påverka kalvsättning och kalvöverlevnad, både vad gäller stränga vintrar och sommartemperaturer. Därför ska vi också köra våra resultat i en klimatmodell. Norrmännen har gjort så i något fall och fått fram intressanta resultat.

Jägareförbundet i Jönköping välkomnar forskarnas intresse för Höglandsälgarna.

Mycket positivt. Vi ser det som en viktig forskning. Ju mer vi lär oss om vår älgstam desto bättre är det, säger jaktvårdskonsulent Daniel Söderberg.

Att jägarna ställer upp vid insamlingen av material är som sagt viktigt. Stellan Eriksson har kallat två jägare från varje jaktlag till en informationsträff i Malmbäck den 12 september.