Vad var det riksdagen tog för beslut för lodjuren 2001? Jo, beslutet anger en mininivå på 300 föryngringar. En föryngring är en hona som fått ungar. Det finns inga tolkningsproblem kring detta. Men Naturvårdsverket använder ett annan sätt att se på saken i alla fall.
– Verket säger att riksdagen inte menade 300 föryngringar, utan 300 familjegrupper vid vinterinventering. Men det är en helt annan sak. 300 familjegrupper på vintern motsvarar 450 föryngringar, eftersom cirka 33 procent av ungarna dör av olika anledningar fram till vintern, säger Gunnar Glöersen.

Inget gehör
Denna fråga har Jägareförbundet tagit upp i flera år utan att få något gehör.
– Problemet är också att när bytesdjuren minskar, som de gjort, går det flera lodjur på varje föryngring. Vid god mattillgång går det drygt fem lodjur på varje föryngring. I dåliga tider blir det drygt sex djur på varje kull.
I praktiken innebär detta att stammen under goda tider med mycket mat kan nå 300 föryngringar med en stam på 1 500 individer. Med sämre mattillgång når stammen inte målet förrän den vuxit till 1 800 djur.
– Det blir ju en väldigt konstig ekvation. När maten tryter ska stammen växa med närmare 20 procent. Det går ju inte, säger Gunnar Glöersen.
 
Nådde målet
Under förra året nåddes riksdagens mål med 300 familjegrupper (enligt Naturvårdsverkets tolkning) vid inventeringen. Men då fanns alldeles för många lodjur i renskötselområdet. För riksdagsbeslutet slog också fast att det inte skulle finnas mer cirka 400 individer (eller ungefär 70 familjegrupper) i detta område. Utanför renskötselområdet ska det men andra ord finnas cirka 1 400 djur eller 230 familjegrupper.
– Idag har vi ungefär 140 familjegrupper i renskötselområdet och 150 i Mellansverige. Men detta är för mycket. Bytesdjuren räcker inte till.

Inte fungera
Gunnar Glöersen menar att en fördelning med 70 familjegrupper i renskötselområdet och mera realistiska 100 i Mellansverige skulle innebära 130 i Götaland.
– Det finns väl ingen som tror att det skulle fungera. Minimimålet på 300 familjegrupper är för mycket. När rovdjursbeslutet togs var lodjursstammen på topp efter 1990-talets rådjursexplosion. Den tillgången på bytesdjur finns inte idag.
– Målet måste ändras till 200 familjegrupper på vintern eller får man utgå från det verkliga antalet föryngringar (450 stycken), vilket är 150 föryngringar mer än miniminivån, säger Gunnar Glöersen.

”Forskarna säger att det går”

Efter en snål lodjurstilldelning har jägarna många frågor till Naturvårdsverket. Susanna Löfgren, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket, svarar här på några.

Varför väger vissa länsstyrelsers ord tyngre vid lodjurstilldelningen än andras?
– Rovdjurspolitiken, som utgår från ett riksdagsbeslut, har klargjort att lodjursstammen inte ska minska. Vi håller oss till att följa det beslutet.

De länsstyrelser som föreslagit en avskjutning som skulle leda till en minskning i lodjurens expansionsområde har inte fått igenom sina önskemål. Känner ni er bakbundna av riksdagsbeslutet?
– Inte bakbundna, vår uppgift är att följa de ramar som finns.

Lodjuren minskar i Mellansverige till följd av att bytesdjuren är för få. Högre avskjutning skulle på sikt leda till fler lodjur, eftersom rådjursstammen då skulle få återhämta sig. Nu minskar stammen. Är det rätt väg?
– I vissa områden är inte lodjuren i balans med tillgången på bytesdjuren. Men vi måste hålla oss till ramarna. För att kunna balansera rådjur och lodjur skulle en rejäl nedtagning av lodjuren kunna behövas i vissa områden,
och det kan vi inte göra med de mål som finns. Vi lyssnar på forskarnas råd för hur lodjuren ska kunna sprida sig och öka i antal.

Går det att nå riksdagsmålet på 300 föryngringar om man bara ska ha 400
individer i renskötselområdet?
­- Ja, enligt forskarnas bedömningar ska det finnas tillräckligt med bytesdjur i expansionsområdet. Men det kommer att ta tid. Tanken är ju att det ska bli en successiv minskning i renskötselområdet.

I siffror innebär detta cirka 70 föryngringar i renskötselområdet, 100 i Mellansverige och 130 i Götaland. Är detta möjligt?
­- Jag vet inte om det blir exakt så många föryngringar i Mellan- och Sydsverige. Forskarna säger att det går att ha 300 familjegrupper i landet.

Vad är en föryngring?
­- Det är en kvalitetssäkrad föryngring som hittas vid inventering.

Är det inte en lodjurshona som fått ungar?
– Jo, naturligtvis.

Riksdagsbeslutet säger 300 föryngringar. Varför använder Naturvårdsverket ett annat mått?
– Det var den tolkningen man gjorde då när politiken sattes. Att det rörde sig om kvalitetssäkrade föryngringar. Nu får man hålla sig till den tolkningen.

Varför är jakttiden så kort?
– Verket tycker inte att jakten ska påbörjas förrän inventeringarna är klara. Sedan är det så att hittills har man fyllt kvoterna i stort under denna tid.

Är inventeringarna viktigare än jakten?
­- Nej, de är en förutsättning för jakten.

Men om jägarna inte klarar av att skjuta alla lodjuren är väl tiden för kort?
– Oftast har tiden räckt till. I år är det en hög tilldelning i Jämtland. Vi får utvärdera detta efter jakten och se hur det har gått.

Det låter som du kan tänka dig en längre jakttid?
­- Det är viktigt att utvärdera beslut och diskutera eventuella lösningar för att skapa bra förutsättningar för jakten.
Magnus Rydholm