Precis som alla andra myndigheter vilar Naturvårdsverket på hanen och väntar på den kommande rovdjursutredningen innan myndigheten vill göra några större utfästelser om rovdjuren.
I början av december kommer utredaren Åke Pettersson att lämna över ett digert material till jordbruksminister Eskil Erlandsson.
Men trots detta vänteläge öppnar Naturvårdsverket för en ökad tilldelning av björnar inför nästa år.
Vi har ökat tilldelningen under flera år. I år var den så stor som 30 procent. Och det finns ingenting som tyder på att den inte skulle öka till nästa år, säger Susanna Löfgren, chef för Naturvårdsverkets viltenhet.
Ännu har tilldelningen inte kommit upp till björnstammens årliga tillväxt.
Om man tittar på björnstammen regionalt så finns det områden där stammen växer, men också platser där den har stabiliserat sig. Dalarna är ett sådant område. Ligger stammen kvar i samma storlek kan man inte vänta sig att tilldelningen ska öka varje år, säger Susanna Löf-gren.
Det är framför allt i tillväxtområdena som björnjägarna kan vänta sig att få ytterligare björnar. Exakt hur många kommer att avgöras i vår när resultatet av Jämtlands spillningsinventering blir klar.
Då gör Naturvårdsverket en ny beräkning av björnstammens storlek, inte bara i Jämtland utan över hela landet.
Ju mer information vi har om björnstammen, desto bättre kan vi förvalta den. Det gäller även när vi ska reglera jakten.
Naturvårdsverket har också noterat att många incidenter med björn har inträffat i samband med att jägare kommer nära ett ståndskall.
Vi tycker att Jägareförbundets satsning på en björnjägarkurs är ett bra initiativ. Det är bra att jägarna lär sig mer inom detta område. Men de måste kanske också vara försiktigare när de smyger på ståndskall. Är man inte säker på att det är en älg så kan det vara klokt att låta bli, säger Susanna Löfgren.
Hon passar på och understryka att björnar i allmänhet inte är farliga.
Det är främst hona med ungar, när de vaktar byte, vid idet, blir trängda och sådana situationer som kan utlösa attacker. Och då är det oftast skenattacker.
Naturvårdsverket har också en grupp bestående av personer från verket, jägarorganisationerna, länsstyrelsen och björnforskningen som jobbar med den omdiskuterade åteljakten. Tanken bakom åtelförbudet var att det fanns en rädsla för att åtlarna skulle vänja björnar vid att koppla ihop människolukt med mat. Samtidigt finns det slaktrester, komposthögar och soptunnor som lockar till sig björnar. Antalsmässigt är dessa många fler än de åtlar som skulle anläggas för jakt.
Det är ett problem med den oavsiktliga utfodringen. Länsstyrelsen arbetar hårt med den frågan, säger Susanna Löfgren.
Magnus Rydholm