Falska insändare från jaktmotståndare

I uppenbart fabulerade insändare försöker jaktmotståndare väcka antipatier mot jakten. De påhittade insändarna har skickats till en lång rad dagstidningar, och publicerats i ett okänt antal av dem.

Att djurrättsaktivister inte drar sig för att använda ljusskygga, och ibland också olagliga, metoder för att uppnå sina mål är väl känt. Nu kan Svensk Jakt tack vare jägaren Andreas Schmidt, som tillsammans med andra medlemmar på diskussionsforumet jaktsnack.se undersökt saken, också avslöja att man gör massutskick av falska insändare till landets dagstidningar.
Bevisen för att så är fallet är talande. Nedan återges utdrag ur två insändare. Den första påstås vara skriven av en jägare och har nyligen publicerats i bland annat Länstidningen Östersund och Dalarnas Tidningar. Den andra handlar om slakt och hittades på webbsidan Passagen och är daterad så tidigt som juli 2001.

SAMMA ORD

Vi återger bara en del av insändarna, men i stort sett är de till sista kommatecken likalydande. Insändare 1:
Vill bara säga detta: Slutade som jägare för lite mer än en månad sedan (efter 38 år!), och det är det bästa som jag har gjort. Jag slutade äta kött samtidigt. Orsaken är hur de behandlar djuren. Min vändpunkt kom när vi skulle skjuta en älgko som fått första skottet för högt upp i halsen (han som sköt var inte helt nykter) och som var halvtokig av att det gjorde ont. Hon var väl rätt skraj också och sprattlade som besatt. Jakledaren skrattade när vi gick fram till henne (fatta att han skrek åt henne och kallade henne ”jävla kofitta”) och när jag sköt henne vred hon på skallen så att det kom fel. Det gick in vid örat. Vi fick göra om det igen. När jag tryckte av såg jag min spegelbild i hennes ögon.
Insändare 2:
Vill bara säga detta: Slutade som slaktare på Scan för lite mer än ett halvår sen (efter fem år!), och det var det bästa jag gjort. Jag slutade äta kött samtidigt. Orsaken var hur de behandlar djuren. Min vändpunkt kom när vi skulle slakta en ko som hade brutit benet i transporten och som väl var halvtokig av att det gjorde ont. Hon var väl rätt skraj också. En kille satte bältet på henne och sparkade henne tills hon kom i läge (fatta att han skrek åt henne och kallade henne jävla kofitta) och när jag sköt bulten i henne vred hon på skallen så att det kom fel. Den gick in vid örat. Vi fick göra om det igen. När jag tryckte av såg jag min spegelbild i hennes ögon.

HAR FÅTT VÄNJA SIG

Jägaren Andreas Schmidt har vant sig vid att jägarkåren får stå ut med osanna och överdrivna anklagelser från djurrättsaktivisterna. Men nu tycker han det gått för långt och efterlyser bättre källkontroll från dagstidningarna.
Att försöka vinna opinion mot jakt på detta sätt är tyvärr något vi kommer att få se mer av i framtiden. Det gäller att läsa mellan raderna på insändarsidorna och inte tro på allt som skrivs, säger Andreas Schmidt.

På Länstidningen Östersund gick man snabbt ut med ett tillrättaläggande när man fick klart för sig att antijaktinsändaren var falsk. Tidningens debatt- och insändarredaktör Per Orvegård kommenterar misstaget så här:
Sedan LT talat med skribenten framgick att han inte är jägare utan en aktivist i en djurrättsorganisation. Hans insändare har olyckligtvis publicerats i ett flertal tidningar. Det är nästan omöjligt för en tidning att skydda sig och sina läsare mot skribenter som skriver uppdiktade insändare. Dessbättre är kontrollen så noggrann att det är ytterst sällsynt. LT ber läsare som tagit illa vid sig om ursäkt.
Flera tidningar, bland annat Värmlands Folkblad har följt LTs exempel.

Jan Henricson

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev