• Jägareförbundets ordförande Björn Sprängare bemöter kritiken här.

Vargen och demokratin

För mig har Svenska Jägareförbundet stått för ett seriöst och etiskt förhållningssätt till inte bara jakten som sådan, utan också till jakten som en kulturyttring och samhällsföreteelse. I det ligger respekt för andras åsikter.

När det gäller vargen har jag aldrig stuckit under stol med att jag anser att tanken på att vi ska ha varg i Sverige är förfelad. Den är i ett globalt perspektiv inte i närheten av att vara hotad som art. Kostnaderna i form av minskad livskvalitet för dem som vargen kommer nära och svårigheter för den lantliga näringsutövningen är för höga och belastar orättvist.

Det är en åsikt som jag kräver respekt för. Men jag kan inte kräva respekt för min åsikt om jag inte respekterar den åsikt som andra har, fastän den går stick i stäv mot min egen.
Och jag omfattar naturligtvis den process varigenom de olika åsikterna i en god demokrati processas till ett beslut.
I en god demokrati gäller inte bara att i en beslutsprocess deltar de som berörs av beslutet och att majoriteten bestämmer. I en god demokrati gäller särskilda spelregler. Dit hör åsiktsfrihet, föreningsfrihet, rätten till rättslig prövning och likhet inför lagen.

En dålig motion
Frågan om vad som är god demokrati kom upp på årets förbundsstämma. I en illa hopkommen motion uttalades det att vissa intresseföreningar ”har satt demokratin ur spel” genom att föra vargjaktbeslut till prövning i förvaltningsdomstol.
Motionen syftade bland annat till att förbundet skulle ”arbeta för att stoppa den demokratiska urspårningen som skett i föreningsverksamheten i Sverige”.

Jägarförbundet Värmlands styrelse tillstyrkte motionen och länsstämman biföll den.
Förbundsstyrelsen avstyrkte motionen men förbundsstämman biföll den, låt vara med en mindre utmanande men närmast obegriplig formulering beträffande det angivna syftet.
Det är inte svårt att förstå den frustration som ligger bakom motionen. Men det ursäktar inte den fundamentala brist på förståelse för den goda demokratins förutsättningar som kommer till uttryck i den. Det gäller i första rummet frågan om åsiktsfrihet.

Argumenterar för sin sak
Grundläggande i en god demokrati är att om man har olika åsikter, så försöker man inte hindra meningsmotståndaren från att komma till tals. Med argument bemödar man sig i stället för visa på att han i sak har fel.
En rimlig kompromiss förutsätter den dynamik som följer av ett respektfullt och sakligt meningsutbyte. Och att möjligen meningsmotståndaren inte följer spelreglerna får inte vara ett skäl till varför man själv bryter mot dem. Två fel blir aldrig ett rätt.

Men inte bara när det gäller åsiktsfriheten, visar motionen och stämmans ställningstagande på en anmärkningsvärd brist när det gäller insikter om betydelsen av rättsstatliga värderingar.
Vargfrågan har delvis kommit att bli juridisk. Det är olyckligt. Men när det nu är på det sättet så har enligt min mening ett seriöst förbund att acceptera hur rättsordningen fungerar.
De intresseföreningar som inte vill ha vargjakt har naturligtvis rätt att få till stånd en prövning av ett överklagbart beslut som tillåter sådan jakt. Det är lika självklart som att Jägareförbundet ska ha talerätt i fråga om ett överklagbart beslut som går i motsatt riktning.

Stämmer inte med text
Såvitt jag har erfarit har det i efterhand förmenats att motionens syfte ska förstås så att förbundet ska verka för att alla föreningar ska ha lika talerätt i rovdjursfrågor. Men om det är på det sättet, så stämmer det inte alls med den antagna motionens text i övrigt.

I den bifallna motionen sägs det ju att de intresseföreningar som har fört vargjaktbesluten till prövning av förvaltningsdomstol har ”satt demokratin ur spel”.
Inte menade väl stämman att förbundet i framtiden ska ställa sig bakom vargkramarföreningars talerätt, om förbundet samtidigt menar att talerättens utnyttjande leder till att demokratin sätts ur spel?

Nej, talet om lika talerätt i rovdjursfrågor är helt enkelt en efterhandsförvanskning, för att så långt som möjligt skyla de mörkeruppfattningar som den antagna motionen ger uttryck för.

En grundläggande rättighet
De intresseföreningar som har fört vargjaktbesluten till prövning av förvaltningsdomstol har självfallet inte ”satt demokratin ur spel”. De har tagit vara på sin grundläggande rätt att få sina ståndpunkter rättsligt prövade.
Man kan, som jag, ogilla de framförda ståndpunkterna och sätta argumenten för dessa i fråga. Men då bör förbundet möta upp i domstolen (som det nu också med mitt fulla stöd har gjort).
Att verka för att den som har en oönskad åsikt inte skulle ha någon talerätt är att angripa ett rättsstatligt fundament.

Det som är besvärande från demokratisk synpunkt är att röster höjs för att vissa föreningar ska förmenas sina rättigheter till följd av att deras uppfattningar inte gillas. Det är sådana attityder som möjliggör diktaturer.
Att man på Svenska Jägareförbundets stämma inte kraftfullt skulle ta avstånd från den befängda ståndpunkten att föreningar som representerade andra åsikter än de egna ”har satt demokratin ur spel”, det hade jag aldrig föreställt mig.

Tar inte tydligt avstånd
Stämmans beslut kan inte förstås på något annat sätt än att Jägareförbundet – trots justeringen av syftesmeningen i motionen – inte tydligt har distanserat sig från ett angrepp på grundläggande rättsstatliga värderingar.
Ett sådant förbund kan jag inte associera mig med. Därför lämnade jag förbundsstyrelsen. Och visst var det, som Svensk Jakt har rapporterat i sin nätupplaga, i något av hastigt mod.

Men det hade inte något att göra med att styrelsens yrkande om avslag inte bifölls, och inte heller var det fråga om vrede i egentlig mening.
Snarare handlade det om en frustrerad uppgivenhet, besvikelse och irritation över den oförståelse som stämman visade inför nödvändigheten att aldrig kompromissa när det gäller den goda demokratin. Och då kommer man till en gräns när man inte kan vara med längre.

Demokrati viktigare än varg
Vargfrågan är en prövosten för demokratin. Men demokratifrågan är viktigare än vargfrågan.
Det är min förhoppning att förbundet i framtiden kommer att förstå det. En sådan förståelse är enligt min mening nödvändig för att man ska få en bestående framgång i sin vargpolicy.

Till sist vill jag tacka mina tidigare styrelsekamrater för de gångna åren. Styrelsearbetet har alltid bedrivits i trevliga former med högt till tak, trots svåra och utmanande frågor. Under andra förutsättningar hade jag gärna fortsatt ett tag till.

Stefan Lindskog

• Svenska Jägareförbundets ordförande Björn Sprängare svarar på debattinlägget här.