Svenska Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa har hittat skrivningar som innebär att medan större magasin till halvautomater i kaliber .22 tillåts, blir de förbjudna att använda i en repeterstudsare med samma kaliber.
Ola Wälimaa har tidigare kritiserat EU:s arbetsordning som innebär att förslag läggs sent i processen av politiker och byråkrater utan djupare kunskaper och utan att konsekvenserna av förslaget granskas före beslut.

Inget undantag
Så är det med en sen skrivning som kom till för att halvautomater för kantantänd ammunition, laddade med stora magasin, skulle vara tillåtna även i fortsättningen. I sin iver att förbjuda vissa centrumantändna halvautomater samt magasin som kan innehålla mer än tio skott, har man förbjudit stora magasin även till repeterstudsare, utan att göra något undantag för vapen med kantantändning.

Konsekvensanalys
Enligt Ola Wälimaa ville EU-ministrarna på det sättet förbjuda magasin som egentligen är ägnade för manuellt repeterande vapen men som även passar i vissa halvautomater.
– Beslutet som togs får den absurda konsekvensen att magasin som rymmer 20–30 skott till halvautomater i kaliber .22 blir tillåtna, medan ett magasin som kan laddas med fler än tio patroner blir förbjudet att använda i en repeterstudsare i samma kaliber. Det här skrevs in i förslaget på sluttampen, och jag får erkänna att jag inte har förstått konsekvenserna av det förrän jag läste ministerrådets beslut som togs i fredags, säger Ola Wälimaa.
– Men om man i stället gett det mer tid, om man inte lagt till förslag i elfte timmen, om man sett till att utreda frågorna och gjort ordentliga konsekvensanalyser behöver inte sådant här inträffa, fortsätter Wälimaa.

Stor betydelse
Ola Wälimaa menar, som han sagt tidigare, att rådets skrivning som senare ska jämkas med parlamentet och kommissionen kommer att påverka jägarna.
– Det sägs att reglerna om licensplikt på magasin, femårslicenser och distanshandel inte drabbar jägarna. Jag delar inte den uppfattningen. Hur man väljer att implementera direktivet i svensk lagstiftning får mycket stor betydelse för tillämpningen. Så skulle det inte behöva vara. Det riktiga hade varit att i direktivet skriva hur det ska vara och inte lämna utrymme för tolkningar, säger Ola Wälimaa.